Världens rikaste 1% äger mer än 95% av världsbefolkningen

Den globala ojämlikheten ligger som en mörk skugga över den årliga debatten i FN:s generalförsamling. Det menar Oxfam, som uppmanar världens ledare till handling för ett globalt ramverk för skatt, skuldavskrivningar och nya internationella regler för pandemier.

Den rikaste 1 procenten äger mer än de fattigaste 95 procenten av världens befolkning tillsammans, avslöjar ny Oxfam-analys av data från UBS, inför FN:s årliga generaldebatt.

Över en tredjedel av världens 50 största företag, tillsammans värda 13,3 biljoner dollar, drivs nu av en dollarmiljardär eller har en dollarmiljardär som huvudägare. Länder i globala syd, där 79 procent av världens befolkning bor, äger bara 31 procent av de globala finansiella tillgångarna.

Oxfams rapport "Multilateralism in an Era of Global Oligarchy" varnar för att multilaterala försök att svara på allvarliga globala utmaningar såsom klimatkrisen, fattigdom och ojämlikhet undergrävs av ultrarika individer och megaföretag som spär på ojämlikhet inom och mellan länder.

– Skuggan av global oligarki hänger över FN:s generalförsamling. De ultrarika, och de företag som de kontrollerar, formar globala regler som tjänar deras intressen på bekostnad av människor överallt. Det ikoniska FN-podiet känns alltmer förminskat i en värld där miljardärer har mycket stort inflytande, säger Amitabh Behar, Oxfam Internationals verkställande direktör.

Rapporten beskriver en "rörelse mot en global oligarki" där de ultrarika, ofta genom sina alltmer monopolistiska företag, formar globalt politiskt beslutsfattande och regler för att gynna sig själva samtidigt som de hindrar och försvårar viktiga globala framsteg.

De rikaste 1 procenten äger 43 procent av alla globala finansiella tillgångar. Endast två företag kontrollerar 40 procent av den globala marknaden för utsäde. De tre stora USA-baserade kapitalförvaltarna – BlackRock, State Street och Vanguard – har tillgångar på 20 biljoner USD, nära en femtedel av alla investeringsbara tillgångar i världen.

– Samtidigt som det ofta pratas om rivaliserande stormakter som undergräver multilateralism, så spelar extrem ojämlikhet i själva verket en stor roll här. Under de senaste åren har de ultrarika och de mäktiga företagen använt sitt enorma inflytande för att undergräva ansträngningar för att lösa våra globala problem såsom att ta itu med skatteflykt, göra Covid-19-vacciner tillgängliga för världen och skriva av gigantiska statsskulder, säger Behar.

Oxfam beskriver tre aktuella exempel på hur extrem ojämlikhet urholkar multilaterala ansträngningar – och där civilsamhället och ledare i globala syd har föreslagit lösningar för att bryta ojämlikheten:

• Mäktiga företag undergräver skattesamarbete. OECD/G20:s Inclusive Framework on Base Erosion and Profit Sharing (BEPS) misslyckades med att förverkliga sin potential, och landade i nya regler för vinstutdelning som kommer att ge endast små extra intäkter för låginkomstländer på så lite som 0,026 procent av deras BNP. Att finansiella tjänster utesluts från OECD:s regler är ett undantag som ska ha tillkommit efter lobbying från länder med stor bank- och finanssektor. Länder i globala syd, med afrikanska länder i spetsen, driver istället förhandlingar om en mer rättvis skattekonvention i FN som, tillsammans med Brasiliens ledarskap vid G20, erbjuder en väg för att rättvist beskatta superrika och megaföretag.
  
  
• Big Pharma motsätter sig ansträngningar för att bryta upp monopolen över Covid-19-vaccinteknologier och frigöra utbudet.Monopolkontrollen över vaccinproduktionen var mycket lönsam under pandemin. Bara under 2021 genererade de sju största tillverkarna uppskattningsvis 50 miljarder dollar i nettovinst från försäljningen av Covid-19-vacciner, vilket resulterade i enorma utbetalningar till rika aktieägare och uppkomsten av nya vaccinmiljardärer. Pfizers VD Albert Bourla beskrev uppmaningen att dela covid-19-vaccinteknologier som "farligt nonsens." Misslyckandet med att rättvist tillgängliggöra vacciner bidrog till 1,3 miljoner dödsfall över hela världen. Ett nytt pandemifördrag med starka bestämmelser för att tillfälligt upphäva patent och möjliggöra enklare överföringar av vaccinteknologi inger hopp.
  
  
• Privata fordringsägare förvärrar den globala skuldkrisen. Låginkomstländer spenderar nästan 40 procent av sina årliga budgetar på att hantera sina utlandsskulder, vilket är över 60 procent mer än de spenderar totalt på utbildning, hälsa och sociala skyddsnät. Över hälften av låg- och medelinkomstländernas utlandsskulder är till privata långivare som banker och hedgefonder. Några av dessa borgenärer är "gamfonder", som köper skulder till ett billigt pris och utnyttjar juridiska mekanismer för återbetalning, och skördar överdrivna vinster.

– Endast en solidaritetsbaserad multilateralism kan vända rörelsen mot global oligarki. Vissa världsledare visar att de inser detta och står upp för att bekämpa ojämlikhet – men vi behöver många som visar detta mod, säger Behar.

– I slutändan gynnar en rättvisare värld och internationell ordning – där företag betalar sin beskärda del, global folkhälsa prioriteras och där alla länder kan investera i sin befolkning – oss alla. Detta är inte nytt, och det är länge vad ledare, särskilt från globala syd, har efterlyst.

Bakgrund

Läs Oxfams rapport “Multilateralism in an Era of Global Oligarchy” här.

Oxfam och Ford Foundation organiserar ett evenemang där rapporten diskuteras, torsdagen den 26 september på Ford Foundation Center for Social Justice i New York City. Vänligen kontakta Maaza Seyoum (maaza.seyoum@oxfam.org) för mer information eller för att registrera dig. Eventet kommer också att livestreamas här.