Sexfaldig ökning av människor som lider av svältliknande förhållanden sedan pandemin började

Sexfaldig ökning av människor som lider av svältliknande förhållanden sedan pandemin började

Antalet människor som dör av hunger överstiger nu antalet dödsfall i covid-19.

Enligt en ny rapport från Oxfam dör så många som 11 personer varje minut på grund av hunger och undernäring, vilket överstiger den nuvarande globala dödsgraden för covid-19 – cirka sju personer per minut.

Rapporten "The Hunger Virus Multiplies" konstaterar att konflikter fortfarande är den främsta orsaken till hunger sedan pandemin. Till följd lever ytterligare en halv miljon människor under svältliknande förhållanden – en sexfaldig ökning sedan 2020.

Sammantaget lever nu 155 miljoner människor runt om i världen på krisnivåer av livsmedelsosäkerhet – 20 miljoner fler än förra året. Runt två av tre som berörs lider i första hand av hunger på grund av krig och konflikt.

Rapporten beskriver också hur konflikter, i kombination pandemins ekonomiska effekter och en eskalerande klimatkris, är en dödlig kombination. Massarbetslöshet och allvarliga störningar i livsmedelsproduktionen har lett till en 40-procentig ökning av de globala livsmedelspriserna, vilket motsvarar den högsta ökningen på över ett decennium.

Gabriela Bucher, generalsekreterare på Oxfam International, säger:

”Ihållande konflikter, utöver den ekonomiska nedgången på grund av covid-19, och en fördjupad klimatkris, har drivit över 520 000 människor till randen av svält. I stället för att bekämpa pandemin stred konfliktens parter mot varandra och det hårdaste slaget träffade miljoner människor som redan är illa medfarna av klimatrelaterade kriser och ekonomiska chocker.”

Trots pandemin ökade de globala militära utgifterna med 51 miljarder dollar – mer än sex gånger det belopp FN menar skulle krävas för att avskaffa hungern i världen. Konflikt och våld har samtidigt lett till det största antalet internflyktingar någonsin; 48 miljoner människor tvingades fly från sina hem i slutet av 2020.

”Svält fortsätter att användas som ett krigsvapen. Det berövar civila mat och vatten, och hindrar humanitär hjälp från att nå fram. Människor kan inte leva säkert eller få tillgång till mat när deras marknader bombas och både grödor och boskap förstörs.”

Bahjah, en åtta barnsmor från Hajjah-provinsen i Jemen, berättar för Oxfam:

”Min man är för gammal för att arbeta, och jag är sjuk. Vi hade inget annat val än att skicka våra barn att be folk om mat eller samla in matrester från restauranger. Men inte ens maten de lyckades samla in räckte.”

Informella arbetare, kvinnor, människor på flykt och andra marginaliserade grupper drabbas hårdast av konflikt och hunger. Kvinnor och flickor är särskilt drabbade och står ofta inför omöjliga val, som att behöva välja mellan att resa till marknaden och riskera fysiska och sexuella övergrepp, eller fortsätta se familjen lida av hunger.

Några av världens värsta hunger hotspots, däribland Afghanistan, Etiopien, Sydsudan, Syrien och Jemen, fortsätter att plågas av konflikter och har sett en kraftig ökning av hungernivåer sedan 2020.

Mer än 350 000 människor i Tigray-regionen i Etiopien upplever svältliknande förhållanden, enligt den senaste IPC-analysen. Antalet är det största som registrerats sedan Somalia 2011, då en kvarts miljoner somalier dog. Mer än hälften av befolkningen i Jemen förväntas möta krisnivåer av livsmedelsosäkerhet eller värre i år.

Hungern har också intensifierats i framväxande epicentrum, däribland medelinkomstländer som Indien, Sydafrika och Brasilien - länder som sett några av de kraftigaste ökningarna av covid-19-fall.

Några rapportexempel på så kallade hunger ”hotspots”: länder med ökade nivåer av akut hunger:

• Brasilien: Åtgärder för att begränsa spridningen av coronaviruset tvingade småföretag att stänga och över hälften av de arbetande brasilianerna förlorade sina jobb. Extrema fattigdomen närmade sig en tredubbling, från 4,5 procent till 12,8 procent, och nästan 20 miljoner tvingades till ett liv i hunger. Den federala regeringen säkrade endast stöd till 38 miljoner utsatta familjer, vilket lämnade miljoner utan någon inkomst.
• Indien: Skenande covid-19-infektioner hade en ödesdiger effekt på folkhälsan såväl som på inkomsterna, särskilt för migrantarbetare och jordbrukare som tvingades lämna sina grödor på fältet. Över 70 procent av de tillfrågade i 12 stater har reducerat sin kost eftersom de inte har råd att betala för mat. Skolstängningar har också berövat 120 miljoner barn deras huvudmåltid.
• Jemen: Priserna på baslivsmedel har mer än fördubblats sedan 2016 på grund av blockader, konflikt och en bränslekris. Det humanitära biståndet halverades, vilket begränsade humanitära organisationers möjlighet att nå ut med hjälp, och livsmedelsbiståndet minskade för 5 miljoner människor. I juli 2021 förväntas antalet människor som upplever svältliknande förhållanden att nästan tredubblas till 47 000.
• Sahel: Länder där konflikter härjar som värst, däribland Burkina Faso, såg en ökning av hunger med mer än 200 procent mellan 2019 och 2020 – från 687 000 till 2,1 miljoner människor. Förvärrat våld i centrala Sahel och Lake Chad Basin tvingade 5,3 miljoner människor att fly och drev upp matinflationen till en femårsnivå. Klimatkrisen förvärrade situationen: översvämningar har ökat med 180 procent sedan 2015, vilket förstörde grödorna och reducerade inkomsten för 1,7 miljoner invånare.
• Sydsudan: Tio år sedan självständigheten står nu över 100 000 människor inför svältliknande förhållanden. Fortsatt våld och översvämningar under det senaste året har stjälpt jordbruket och tvingat 4,2 miljoner människor att fly från sina hem. Mindre än 20 procent av FN: s humanitära appell på 1,68 miljarder dollar för Sydsudan har hittills finansierats.

Oxfam uppmanar regeringar runt om i världen att göra mer för att:

- Förhindra konflikter från att fortsätta spä på de katastrofala hungernivåerna och se till att biståndsorganisationer når människor i nöd.

- Förhindra onödiga dödsfall och att miljontals fler människor drivs till extrem fattigdom och hunger genom att säkerställa en jämlik och effektiv global tillgång till ett vaccin mot covid-19.

- Bygga rättvisare och mer hållbara livsmedelssystem, samt stödja sociala skyddsprogram.