Miljontals migrantarbetare inom jordbrukssektorn utnyttjas i Europa

Våld, långa arbetsdagar, låga löner och osäkra arbetsvillkor. Det är vardagen för miljontals migrantarbetare, inklusive barn, som arbetar på fält och i skogar i Europa. En ny rapport från Oxfam belyser problemen i nio EU-länder, inklusive Sverige, där bärplockare och lantarbetare ofta lever under svåra förhållanden.

Minst 1 av 4 arbetare inom Europas jordbrukssektor är migranter, inklusive barn. Europas jordbruksindustri utnyttjar minst 2,4 miljoner migranter som skördar frukt och grönsaker. Det framkommer i rapporten ”Essential but invisible and exploited” från Oxfam och University of Comillas.

– Baksidan av Europas jordbruksindustri har exploatering av människor i utsatta situationer och brott mot europeisk lagstiftning i sin kärna. Och tyvärr är Sverige inget undantag. Svenska myndigheter och företag har försökt åtgärda problemen men rapporten gör det tydligt att mer behövs göras för att stärka skyddet för migrantarbetare i EU och i Sverige, säger Rosaline Marbinah, policychef Oxfam Sverige.

I nio av de undersökta länderna, med Finland som undantag, betalas migrantarbetare under minimilönen (eller kollektivavtalens lägstalön i Sverige), med kvinnor som oftast får lägre löner. I Italien finns fall där kvinnliga migrantarbetare tjänar upp till 30% mindre än män.

Det är vanligt att migrantarbetare utsätts för övergrepp, sexuella övergrepp, skrämselmetoder och våld som svar på strejker. Många arbetare har tillfälliga tillstånd vilket gör att de löper större risk för utnyttjande på grund av sin osäkra anställningssituation. Till exempel rapporterades det att arbetare från Thailand arbetade upp till 19 timmar om dagen i Sverige.

– Ingen europeisk lagstiftare kan ignorera det utnyttjande av människor som gömmer sig i jordbruksindustrin, och smyger sig ner i varje europeisk kundvagn. Vi behöver erkänna att problemen finns också i Sverige. Det krävs att alla aktörer agerar – fackförbunden, politikerna och företagen, för att säkerställa att mänskliga rättigheter och arbetsrätt gäller alla som arbetar i Sverige, allt annat är orimligt, säger Rosaline Marbinah.

Majoriteten av migrantarbetarna i Sverige är thailändska bärplockare, men samma typ av utsatthet verkar också gälla etniska romska bulgariska lantarbetare i Sverige. Ofta anställs de av en mellanhand som tar en stor del av deras inkomst. Ofta tar de också höga avgifter för transporten till Sverige, vilket leder till att arbetarna är kraftigt skuldsatta när de ska lämna landet.

Olyckor och skador är vanliga eftersom arbetsgivarna inte tillhandahåller adekvat utbildning och skyddsutrustning, särskilt i Spanien och Italien. Det finns dokumenterade fall där arbetare blivit förgiftade, och en man dog efter att inte ha fått vatten under en hel arbetsdag i 44-graders hetta. Även i Sverige rapporteras om att arbetare utsätts för skadliga växtskyddsprodukter utan nödvändig skyddsutrustning.

Boendesituationen är ofta horribel för migrantarbetare. I Sverige bor de ofta i överfyllda, gamla och övergivna byggnader. I andra EU-länder tvingas de bo i containrar på fältet där de arbetar, eller i tillfälliga slumområden som kan sakna rinnande vatten, värme och sophämtning och där det finns risk för sjukdomar och bränder – antingen oavsiktliga eller anlagda. Vissa är hemlösa.

– EU har nyligen godkänt den nya lagen om stora företags ansvar för den skada de orsakar människor och klimat. Förhoppningsvis kan den göra skillnad – om EU-länderna använder den rätt, säger Rosaline Marbinah.

Mer information

Spanien, Frankrike, Italien, Nederländerna och Polen står för 72% av de frukt och grönsaker som produceras i EU.

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén uppskattade antalet migranter med tillfälliga kontrakt som arbetar i jordbrukssektorn i EU till 2,4 miljoner, 26% av det totala antalet arbetare i EU:s jordbrukssektor (9,2 miljoner) år 2021. Detta inkluderar inte de som är anställda på en icke-säsongsmässig basis, de som är anställda genom mellanhandsföretag och de utan papper. Det är därför omöjligt att ha en tillförlitlig uppskattning.

I Sverige arbetade totalt 16 062 migrantarbetare inom jordbrukssektorn år 2021, varav majoriteten är bärplockare från länder utanför EU, särskilt Thailand.

EU har nyligen godkänt den nya EU-lagen för företags ansvar. Denna lag — Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD) – syftar till att motverka stora företags negativa påverkan på människor och planeten.

Oxfam kräver:

• En garanti för mänskliga rättigheter i jordbruksindustrin genom den nyligen antagna EU-lagen – Corporate Sustainability Due Diligence Directive. EU-direktivet ska nu implementeras i Sverige och det nationella genomförandet behöver säkerställa att inga av de företag som omfattas undgår att följa lagstiftningen.
• Främjande av representation och försvar av migrerande lantarbetares rättigheter i fackliga strukturer.
• Förbättring av boendemöjligheter genom tillräcklig finansiering.
• Säkerställande att arbetare får utbildning på ett språk de förstår och har den utrustning de behöver.
• Tillgång till uppehållstillstånd och ekonomisk kompensation för migranter med som har utsatts för arbetsrättsliga brott. Detta tillvägagångssätt säkerställer att de inte straffas av invandringslagar och får nödvändigt stöd och erkännande för de arbetsrelaterade överträdelser de utsatts för.
• Genomförande av starkare sociala villkor i EU:s gemensamma jordbrukspolitik (CAP) med jordbruksprogram och betalningar som strikt följer arbets- och sociala standarder, särskilt i sektorer som är särskilt benägna till utnyttjande som jordbruk.