Hungern i coronavirusets spår kan döda fler än sjukdomen

I slutet av året kan så många som 12 000 personer dö varje dag av hunger i spåren av covid-19, vilket kan bli fler än antalet människor som dör av själva viruset. Samtidigt betalar de åtta största mat- och dryckesföretagen ut 18 miljarder dollar till sina aktieägare.

Hjälporganisationen Oxfams nya rapport ‘The Hunger Virus,’ visar att ytterligare 122 miljoner människor kan hamna på gränsen till svält i år på grund av pandemins sociala och ekonomiska effekter. Det handlar bland annat om massarbetslöshet och störningar i livsmedelsproduktion och leveranser.

Chema Vera, tillfällig internationell VD på Oxfam säger:

”Covid-19 är droppen för miljoner människor som redan kämpar med effekterna av konflikt, klimatförändringar, ojämlikhet och ett icke-fungerande livsmedelssystem som lett till att miljontals arbetare och producenter lever i fattigdom. Samtidigt fortsätter personerna på toppen att göra vinster: åtta av de största mat- och dryckesföretagen har sedan januari betalat ut 18 miljarder dollar till aktieägare medan pandemin spridits över världen- det är tio gånger mer än vad som enligt FN behövs för att förhindra att människor går hungriga.”

Rapporten visar att pandemin förvärrar matsituationen för de tio värst hungerdrabbade platserna i världen, till exempel Venezuela och Sydsudan. Den visar också att det uppstått nya epicentrum för hunger – medelinkomstländer som Indien, Sydafrika och Brasilien.

• Brasilien: Miljontals fattiga arbetare har förlorat sina inkomster på grund av nedstängningen. Endast 10 procent av det ekonomiska stödet som utlovats av den federala regeringen hade delats ut i slutet av juni, där storföretag gynnats över arbetare och mindre och mer sårbara företag.
• Indien: Reserestriktioner har hindrat människor från andra länder att arbeta under skördesäsongen, vilket lett till att indiska jordbrukare tvingats lämna sin skörd på fälten där grödorna ruttnar.
• Jemen: Remitteringar till landet har minskat med 80 procent, 253 miljoner dollar, som ett resultat av massförlusten av jobb i gulfländerna. Stängda gränser och leveransvägar har lett till matbrist och ökade matriser i landet som importerar 90 procent av all mat.
• Sahel: Rörelsebegräsningar har förhindrat herdar från att flytta sina djur till nya betesmarker vilket hotar miljontals människors försörjning. Bara 26 procent av de 2,8 miljarder dollar som behövs för att motarbeta covid-19 i regionen har säkerställts.

Kadidia Diallo, en kvinnlig mjölkbonde från Burkina Faso berättar för Oxfam:

”Covid-19 orsakar oss mycket skada. Att ge mina barn något att äta på morgonen har blivit svårt. Vi är helt beroende av mjölkförsäljningen och med marknadens nedstängning kan vi inte sälja längre. Om vi inte säljer mjölk, äter vi inte.”

Kvinnor löper större risk att drabbas av hunger och har drabbats hårt av de ekonomiska effekterna av pandemin, bland annat på grund av en dramatisk ökning av obetalt hushålls- och omsorgsarbete när skolor stängt ner och familjemedlemmar blivit sjuka.

”Regeringar måste hindra spridningen av den här dödliga sjukdomen men det är lika viktigt att de agerar för att inte låta lika många, om inte fler, dö av hunger”, säger Vera.

”Regeringar kan rädda liv nu genom att finansiera FN:s Covid-19-arbete, se till att stödet når fram till dem som behöver det mest och skriva av utvecklingsländers skulder för att frigöra finansiering för sociala skyddsnät och sjukvård. Men för att få ett slut på hungerkrisen måste regeringar bygga rättvisare, mer robusta och hållbara livsmedelssystem som sätter småskaliga producenters och arbetares intressen över vinster i livsmedelsindustrin.”

Sedan pandemin startade har Oxfam nått ut till 4,5 miljoner människor med mat och rent vatten genom att arbeta med 344 partners i 62 länder.

Mer information:

• Läs rapporten “The Hunger Virus: How the coronavirus is fuelling hunger in a hungry world” här.
• Oxfam Sverige samarbetar med Coop, Axfood och Systembolaget med syftet att främja mänskliga rättigheter och motverka fattigdom i deras leverantörskedjor.
• Världens tio värsta platser gällande hunger är Jemen, Demokratiska republiken Kongo, Afghanistan, Venezuela, västafrikanska Sahel, Etiopien, Sudan, Sydsudan, Syrien och Haiti.
• WFP uppskattar att antalet personer på en krisnivå av hunger - definierat som IPC nivå 3 eller högre - kommer att öka med cirka 121 miljoner i år till följd av pandemins socioekonomiska effekter. Den uppskattade dagliga dödligheten för IPC-nivå 3 och högre är 0,5–1 per 10 000 personer, vilket motsvarar 6 050–12 100 dödsfall per dag på grund av hunger till följd av pandemin före slutet av 2020. Den globala observerade dagliga dödligheten för covid-19 nådde sin högsta registrerade punkt i april 2020 med drygt 10 000 dödsfall per dag och har varierat från cirka 5 000 till 7 000 dödsfall per dag under månaderna sedan dess enligt data från John Hopkins University. Framtidsutsikterna är osäkra, men sker ingen betydande avvikelse från dessa observerade trender under resten av året, och om WFP uppskattar att allt fler människor upplever hungersnöd på krisnivå, är det troligt att de dagliga dödsfallen till följd av hunger som orsakats av pandemins socioekonomiska effekter kommer att vara högre än de från sjukdomen före slutet av året. Det är viktigt att notera att det finns viss överlappning mellan dessa siffror eftersom vissa dödsfall på grund av covid-19 kan vara kopplade till undernäring.
• Oxfam har samlat information om åtta av världens största livsmedels- och dryckesföretags utdelningar fram till början av juli 2020 med hjälp av en blandning av företags, Nasdaqs och Bloombergs webbplatser. Siffrorna avrundas till närmaste miljon: Coca-Cola ($3,522m), Danone ($1,348m), General Mills ($594m), Kellogg ($391m), Mondelez ($408m), Nestlé ($8,248m för hela året), PepsiCo ($2,749m) och Unilever (uppskattat $1,180m). Många av dessa företag strävar efter att försöka motarbeta spridningen av covid-19 och/eller global hunger.

För frågor och intervjuer kontakta
Elin Williams
elin.williams@oxfam.se
0790 76 28 82