Globalt index visar: Sverige sämst i Norden på att bekämpa ojämlikhet

Såväl rika som fattiga länder har fattat beslut som lett till en fortsatt eskalerande ekonomisk ojämlikhet de senaste två åren. I många länder har regeringar minskat sina investeringar i sjukvård, utbildning och social trygghet, och samtidigt misslyckats med att beskatta de som tjänat allra mest på pandemin, visar en ny rapport av Oxfam och Development Finance International. Och Sverige är inget undantag.

– En ojämlik värld leder till ökad social oro, politisk instabilitet, våld och kriminalitet. Därför är utvecklingen i Sverige och världen just nu oroande. Jämlikhetsindexet visar att Sverige har rasat i placeringarna sedan 2020, och tappat hela 10 platser. Sverige är nu endast på 20:e plats – lägst rankat av de nordiska länderna. Norge toppar listan. Tappet är främst en följd av att politiska beslut har inneburit att Sveriges skattepolitik inte lyckas med att bekämpa ekonomisk ojämlikhet. Om Sverige och andra länder inte börjar agera för att bromsa den eskalerande ojämlikheten kan det få katastrofala följder, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare för Oxfam Sverige.

Inom skatteområdet hamnar Sverige bara på plats 103 av 161. Rankningen baseras både på politiska åtgärder inom skatteområdet de senaste två åren, och på effekterna av de senaste decenniernas skattepolitik som leder till ökande klyftor i Sverige.

Commitment to Reducing Inequality Index är ett jämlikhetsindex som tas fram vartannat år av Oxfam tillsammans med Development Finance International (DFI). Detta är fjärde upplagan av CRI, som rankar 161 länders åtaganden för att minska den ekonomiska ojämlikheten. Rapporten analyserar specifikt åtgärder inom tre områden som är avgörande för att bekämpa ekonomisk ojämlikhet: välfärd, skatter, och arbetstagares rättigheter. Rapporten granskar den ekonomiska ojämlikheten under 2020–2021, en period när Covidpandemin satt sina tydliga avtryck.

– Den extrema fattigdomen och hungern ökar i världen, och de allra flesta människor får nu kämpa hårdare för att få pengarna att räcka. Vi behöver börja prata om ojämlikheten och dess konsekvenser i Sverige. Vi vill se att politiken gör en analys och föreslår lösningar både för att minska den ekonomiska ojämlikheten inom Sveriges gränser, men också för att minska ojämlikheten mellan länder och i länder med utbredd fattigdom, säger Suzanne Standfast.

Rika länder bidrog med gigantiska summor under pandemin för att rädda företag och stimulera den egna ekonomin, men misslyckades med att öka stödet till de fattigaste länderna – som nu står inför en ekonomisk utveckling som gör det allt svårare att möta människors behov. Oxfams och DFI:s index visar att för varje dollar som spenderas på hälso- och sjukvård, lägger länder med utbredd fattigdom fyra dollar på avbetalningar av skulder till rika lånegivare. En omfattande skuldavskrivning, och högre beskattning av höga inkomster, skulle leda till en dramatisk minskning av de här ländernas ojämlikhet.

– Debatten har gjort ett katastrofalt skifte från hur vi hanterar de ekonomiska konsekvenserna av covid-19 till hur vi minskar länders skulder genom brutala nedskärningar i offentliga investeringar, och genom att frysa löner. Världen går i sömnen rakt mot åtgärder som kommer öka ojämlikheten ytterligare, med IMF:s hjälp. Vi behöver vakna och lära oss läxan; det går att förebygga stora ökningar av ojämlikhet. Ojämlikhet är ett politiskt val, regeringar måste sluta att sätta de rikaste först, och vanligt folk sist, säger Matthew Martin, chef på DFI.