​Sverige behöver fler investeringar i järnväg

Idag presenterade regeringen att man kommit överens om vägen framåt för satsningen på nya stambanor mellan Stockholm och Malmö och mellan Stockholm och Göteborg. Enligt de uppgifter som går att utläsa i media handlar det om att de nya banorna ska vara på plats till 2045 och att kostnaden ska rymmas inom en ram som är lägre än de 230 miljarder som hittills diskuterats. I grunden är det en bra satsning för Sverige. Det behöver byggas mer järnväg som bidrar till tillgänglighet, regionförstoring och hållbarhet i Sverige. Men det vore olyckligt om regeringens förslag riskerar att slå ut alla eller väldigt många andra viktiga järnvägsinvesteringar runt omkring i Sverige.

Nya stambanor och höghastighetståg handlar i stor utsträckning om finansiering. Om de nya järnvägarna ska finansieras med anslag inom ramen för de nationella transportplanerna uppstår två stora problem. Dels blir genomförandetiden väldigt lång och därmed också tiden innan nyttorna av dessa kan räknas hem. I den nationella plan som Trafikverket presenterat finns ett utrymme för nya infrastruktursatsningar på järnväg på 120 miljarder för perioden 2018 till 2029. Det om man räknar bort investeringar i signalsystemet ERTMS. Det betyder ett utrymme på cirka 10 miljarder per år. Om de 230 miljarderna som de nya järnvägarna beräknas kosta ska finansieras på det sätt som vi är vana vid kommer varenda krona av statens anslag gå till stambanor Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg under 23 av de 27 år som är kvar till 2045. I praktiken återstår alltså 40 miljarder till alla andra investeringar i Sverige fram till 2045. Det är naturligtvis en helt oacceptabel lösning, och så orimlig att det knappast kan vara regeringens förslag.

I praktiken måste regeringen hitta sätt att frigöra kapital till de nya banorna så att dessa kan byggas samtidigt som det finns möjlighet att åstadkomma mer också på andra håll i landet. Om det sker genom lånefinansiering eller andra modeller som gör att vi kan åstadkomma mer snabbare än vad vi kan idag kanske inte är lika viktigt. Men att bara utöka statens budget riskerar att vara en klen tröst. Även om man skulle utöka ramen för järnvägsinvesteringar med säg 2 miljarder om året under perioden fram till 2027 skulle fortfarande 2/3-delar av alla investeringar på järnvägar fram till 2045 gå till Stockholm-Malmö och Stockholm-Göteborg.

Regeringen pekade nyligen ut Oslo-Stockholm och Bottniska korridoren som strategiskt viktiga stråk i Skandinavien. Ett viktigt besked från regeringen som förpliktigar. Vi har visat att Oslo-Stockholm är Skandinaviens kanske lönsammaste järnvägsinvestering just nu. I arbetet har vi dessutom visat att det finns möjligheter att hitta intäkter och modeller för att bygga järnvägen som gör att allt inte behöver tas ur statens anslag. Om det är vägen framåt kan det finnas möjlighet att åstadkomma de nya stambanorna, Oslo-Stockholm och Bottniska korridoren och andra viktiga satsningar till 2045.

Den 2 juli avser vi att presentera hur det skulle vara möjligt att åstadkomma en bättre järnväg mellan Oslo och Stockholm. Vi hoppas regeringen i Sverige och Norge är beredda undersöka dessa möjligheter tillsammans med oss. För det behövs mer investeringar i järnväg i Sverige.