Fick arkitekten mer makt i Örebro kommuns pilotprojekt och blir det ett bättre hus?

Tanken med projektet "Vi ger arkitekten makten" var att provocera fram en diskussion om roller, ansvar och arkitektonisk kvalitet. När Örebro kommun initierade projektet ruckades förhållandet mellan arkitekt och byggherre. Örebro kommun har nu gjort en utvärdering av processen fram till byggstart, som visar på att med arkitektens ökade inflytande kommer också mer ansvar och större risktagande.

Omvänd byggprocess
Byggnaden som är under uppförande ligger mitt emot Resecentrum i centrala Örebro och kan bli Sveriges första klimatneutrala kontorshus. I projektet har kommunen ruckat på markanvisningsprocessen för att se hur samspelet mellan arkitekt och byggherre skulle påverkas och vilket resultat det skulle få på kvaliteten och graden av innovation. Genom att erbjuda en förstudie på den kommunägda tomten till ett arkitektkontor i stället för en byggherre ville kommunen ge arkitekten större inflytande över byggprocessen.

Alla parter tvingades ur sina bekvämlighetszoner
I utvärderingen ger kommunen, Utopia arkitekter och Castellum sin syn på processen. Projektet skulle inte landat i ett klimatneutralt kontorshus helt i trä om de tre parterna agerat som var och en brukar göra. En central del i samarbetet har varit att arkitekten utgjort en del av styrgruppen och haft full insyn i projektets kalkyl under hela processen. Diskussionen om arkitektonisk kvalitet kontra ekonomi och genomförbarhet har ibland varit högljudd mellan arkitekten och byggherren. Även när det gäller vilken påverkan arkitektens tidiga visionsbild haft på processen har åsikterna gått isär.

– Vi har lärt oss mycket om varandras perspektiv även om byggherren och arkitekten inte alltid haft samma värderingar och syn på vad som är kvalitet. Men om vi ska kunna möta de stora utmaningar som samhällsbyggandet står inför måste vi utnyttja varandras kompetens maximalt och framför allt våga att ta oss utanför våra bekvämlighetszoner, säger Peder Hallkvist, stadsarkitekt Örebro kommun.

Många diskussioner och väl avvägda kompromisser
Risktagandet har varit stort för arkitektkontoret och byggherren, både ekonomiskt och för att företagen riskerat sitt rykte. Samarbetet har varit krävande, men diskussionerna som haft högt i tak har haft stor betydelse för att hitta avvägda kompromisser och landa i ett projekt som kan bli en attraktiv byggnad på platsen.

– Det här är ett viktigt projekt för Örebro, inte bara för att det kan bli ett nytt landmärke i entrén till stadskärnan utan också för att det kan bli en förbild för hållbart byggande i vår kommun. Vi behöver fler modiga aktörer som vill satsa på innovativt byggande och god arkitektur och ser gärna att Örebro används som en testbädd för den här typen av projekt, säger Ullis Sandberg (S), kommunalråd med ansvar för samhällsbyggnadsfrågor.

Ett pilotprojekt med arkitektonisk kvalitet och samförstånd i fokus
Örebro kommun initierade projektet 2016 efter att ofta fått höra arkitekter uttrycka frustration över att det inte finns utrymme för innovation och arkitektonisk kvalitet. Samtidigt hade kommunen också mött många byggherrar som menade att arkitekter inte visar tillräckligt intresse för ekonomi och genomförandefrågor.

Utopia arkitekter fick förstudien 2017 och utvecklade ett koncept för byggnaden. De skrev därefter ett avtal med byggherren Castellum och tillsammans utvecklade de projektet vidare.

Läs hela utvärderingen på orebro.se/byggorebro

Kontakt
Peder Hallkvist, stadsarkitekt Örebro kommun
019-21 13 18, 076-551 36 58, peder.hallkvist@orebro.se

Ullis Sandberg (S), ordförande Programnämnd samhällsbyggnad
019-21 40 04, 0702-77 67 57, ullis.sandberg@orebro.se