Trafikverket slår larm: Vägnätet rasar samman i ett svart hål

I Trafikverkets så kallade inriktningsunderlag till regeringen för perioden 2022-2033 är myndigheten oerhört tydlig.
”Reparationer av räls och vägnät måste gå före framtidsbyggen.”
Det uppdämda underhållsbehovet har enligt Trafikverket vuxit till 66 miljarder kronor, pengar som idag inte finns med i några framtidsplaner.
Samtidigt menar experter att den svenska infrastrukturskulden uppgår till närmare 250 miljarder kronor.

Samtidigt som det pratas vitt och brett om nya framtidsbyggen som exempelvis höghastighetståg varnar alltså Trafikverket för ett enormt eftersatt underhåll. Enligt Trafikverket uppgår det uppdämda underhållsbehovet till 66 miljarder kronor. Det som är högst oroväckande är att dessa pengar inte verkar rymmas inom den kommande planperiodens ekonomiska ramar.

En av dem som är mycket oroad är Mårten Bergman, infrastrukturexpert på Svenskt Näringsliv.
I en nyligen publicerad artikel i Dagens Industri säger han:
”Vad Trafikverket säger är att man nästan börjar tappa kontrollen över nedslitningstakten”.
”Redan för fyra år sedan tog myndigheten upp att lågtrafikerad väg och järnväg, bland dem viktiga anslutningssträckor för basindustrin, började se illa ut. Nu ser man eftersatta behov uppstå även på högtrafikerade vägar.”
Jag kan inte annat än att hålla med. Fortsätter det så här kommer det att bli svårt att hålla uppe kvalitetsnivån på transporter i Sverige.

Bakgrunden är att mer än 60 procent av alla statliga vägar är anlagda före 1970. Det var en tid då trafiken såg helt annorlunda ut än idag. Dessa vägar är således anpassade för betydligt färre och lättare transporter än vad som är fallet idag. Sedan dess har slitaget varit större än resurserna till utbyggnad, återinvesteringar och underhåll.
I sin skrivelse poängterar Trafikverket att:
”De stora utmaningarna är att hantera det uppdämda behov som finns på vägar och konstruktioner från 1950-, 60- och 70-talen samt att hantera nya högre totallaster på vägnätet”,

Enligt experters beräkningar kommer en upprustning till ursprungligt skick kosta flera hundra miljarder kronor. Man menar att den svenska infrastrukturskulden uppgår till närmare 250 miljarder kronor, vilket är några miljarder mer än den beräknade totalkostnaden för de omstridda höghastighetstågen på nya stambanor.

Trafikverket slår alltså larm om vår svenska infrastruktur och inte minst det eftersatta underhållet av våra vägar. Mot den bakgrunden har jag oerhört svårt att förstå att politikerna har så stort fokus på järnvägen.
Statens utgifter för vägunderhåll i relation till mängden trafik har stagnerat under 2000-talet. År 2018 var drifts- och underhållskostnaderna per fordonskilometer 13 öre per fordonskilometer. Det är lika lågt som på 1990-talet.

Tänk på det alla ni politiker i vår riksdag, som under våren ska ta ställning till regeringens infrastrukturproposition. Det är nämligen den som kommer stå som mall för såväl kostnader som prioriteringar en bit in på 30-talet.