Några tankar kring nyår

I forna dagars bondesverige funderade man mycket över hur det nya året skulle te sig. Borgerligheten spådde framtiden i smält bly, men allmogen hade andra tydor. Nymånen, det s.k. "nyårsnyet" hade en framskjuten del i tolkningen av framtiden. Den unga flickan som ville se in i framtiden skulle niga tre gånger för nymånens skära och läsa upp en vers av nedanstående lydelse: God dag, nyårsny Säg mig vems bröd jag ska baka Vems säng jag ska bädda Vems barn jag ska föda (ur "Den stora julboken" av Jan-Öjwind Swahn) Att vaka in nyåret är en sen tradition och en borgerlig företeelse vilken med tiden spritt sig i alla samhällsklasser. Att skjuta in det nya året med skott går däremot långt tillbaka i tiden, från början var det troligen ett sätt att hålla onda väsen på avstånd. Till skillnad från julafton som ofta firas i familjens hägn, är nyårsafton en högtid som vi firar med andra, på fest eller restaurang. Dagens namn är Sylvester, benämnd efter påven Silvester I som dog 31 december 335. Därför kallas nyårsfester också Sylvesterbaler. Nyårsdagen är det borgerliga årets första dag. Enligt folktron skulle ens sinnesstämning den dagen komma att utmärka resten av året. Var man glad skulle man vara på gott humör hela året, gick man upp tidigt blev man morgonpigg och för att hålla sig frisk ett helt år rekommenderades ett äpple. Läs mer om nyårsafton och nyårsdagen under rubriken Årets dagar För mer info kontakta Ingeborg Borgenstierna, 08-519 560 18, ingeborg.borgenstierna@nordiskamuseet.se