Mössa av och på - pressinformation

Kråka, klut och basker! Keps, kalott och karpus! Lustiga ord och alla en benämning på ett plagg man sätter på huvudet. Ett 30-tal huvudbonader ur Nordiska museets samlingar visas i en liten men mycket innehållsrik utställning som öppnar i mars. Nuförtiden går många barhuvade, men så har det inte alltid varit. För hundra år sedan gick inte en herre ut utan hatt och damerna excellerade i utsmyckade hattar. Skärmmössa och schalett användes av s.k. enkelt folk. Tidigare hade man huvudbonad även inomhus. Hatt, luva, mössa, schalett, kråka, klut, basker, keps, kalott, karpus är namn på huvudbonader som använts i olika sociala grupper i Sverige från 1600-talet till idag. Ett enkelt tygstycke kan bli många olika huvudbonader. En stickad luva passar alla. Kalotten är urgammal och finns i de flesta kulturer. Den österländska turbanen blev högsta mode i damdräkten under empiren. En virkad rökmössa med hängande tofs har också sitt ursprung i orienten. Huvudbonaden kan markera social position, yrke, maktbefogenhet etc. eller en viss situation, som sorg eller studentexamen. Att bära en hatt eller mössa som ”sticker ut” är ett sätt att skapa sin identitet eller också bär man en viss typ av huvudbonad för att visa tillhörighet. Den strikta skillnaden mellan manligt och kvinnligt är borta. Idag kan en kvinna bära herrhatt och en man knyta en schalett om huvudet. Ett 30-tal mössor, hattar och andra huvudbonader har plockats fram ur museets magasin och visas i två montrar i museets markplan. Utställningen öppnar den 17/3-06 För mer information kontakta: Rose Marie Almgren, utställningsproducent, 08-519 546 15 rose.marie.almgren@nordiskamuseet.se Ingrid Roos, intendent och innehållsansvarig, 08-519 546 65, ingrid.roos@nordiskamuseet.se