Folkkonst - pressinfo, läs mer

Den 29 april 2005 öppnar en ny, efterlängtad utställning om folkkonsten i Sverige 1750-1850 Här berättar de utställningsansvariga intendenterna Lena Landerberg och Johan Knutsson om utställningen: Nordiska museets stora samlingar av folkkonst från det förindustriella bondesamhället är en rik skatt att inspireras, imponeras och fascineras av. I en färgstark och okonventionell scenografi av Wanja Djanaieff lyfter museet nu fram allmogens konst, den som skapades för folk på landet av folk på landet. Utställningen innehåller mer än femhundra föremål – allt från stora bonadsmålningar och broderade brudhandskar till skurna friargåvor och blomstermålade skåp. Inriktningen på färg och form känns särskilt aktuell designåret 2005, men det är även en utställning att återkomma till och att använda för kurser, skolprogram och workshops i formgivar- , slöjd- och bildundervisning. Livet är en fest I utställningens början träder besökaren rakt in i den brokiga folkkonstens formvärld. Pyntad och grann överväldigar den oss och omsluter oss – bildligt och bokstavligt. Det mesta av folkkonsten har tillkommit med anledning av livets olika milstolpar: de rikt utsmyckade dopdräkterna, brudens skimrande grannlåt, sorgekläderna och de smidda gravkorsen. Folkkonst - vad är det? Men vad är egentligen folkkonst? I utställningens andra avsnitt väcker vi funderingar kring folkkonstbegreppet. Föremålen här visar på sådant som folkkonsten i hela världen, i alla kulturer och i alla tider har gemensamt: lusten att smycka, det dekorativa formspråket med de starka färgerna, sättet att återvinna material och kopplingen till folktron. I ett bildspel resonerar vi med hjälp av spännande bilder, röster och musik kring vad folkkonst kan vara i dag, just nu. En del av de exempel vi tar upp känns ganska självklara, andra är mer oväntade. Folkkonstens inspirationskällor Varifrån fick allmogens målare, bildhuggare, snickare, brodöser, väverskor och andra sin inspiration, var hämtade de sina motiv och vilken var deras motivation? I utställningen visar vi hur människans mått och människans former, maktens symboler, naturens växter, djur och material, kyrkans inredningsdetaljer och bibelns berättelser påverkat färg, form och stilisering men också val av mönster och motiv. I ett avsnitt sticker de blomsterbroderade brudhandskarna upp som svampar ur jorden intill de färggranna bindmössorna som blomstrande tuvor. På böljande ängskullar tronar skåp vars grant målade dekor smiter av sig i den omgivande utställningsscenografin. På de omsorgsfullt skurna selbågarna – avsedda för hästen, i sig en maktsymbol – trängs kungakronor och lejon, symboler för makt men också vackra som inslag i dekoren. En annan mer konkret maktmanifestation var bondens förråd av textilier. Kring en säng från det rika Forsa i Hälsingland travar vi ryatäcken, broderade örngott och randiga bolstervar – vackert, tätt och mäktigt. En sinnebild för status, anseende, välstånd och rikedom i det gamla bondesamhället. I bonadsmåleri och på broderade åkdynor har de bibliska figurerna avbildats – sällan anatomiskt korrekt men ändå så att alla skulle förstå vilka de föreställer. Där finns förstås Adam och Eva, de första människorna på jorden. Och där finns julevangeliets berättelser med Jesusbarnet i krubban och de heliga tre konungarna – ett av de vanligaste och mest passande motiven. Det var ju till jul som denna färgsprakande bildskatt plockades fram. Ur museets rika samling av bonadsmåleri har vi lyft ut några av de bästa bitarna. Strax intill visar vi vackra psalmboks- och prydnadshyllor och skåp med änglafigurer, formgivna efter detaljer i kyrkans inredningar. Inspiration och nyskapande Arvet efter folkkonsten lever vidare i dagens formgivning, design och slöjd – ibland kanske mer än vi är medvetna om. Med exempel från nutida slöjd och industridesign hyllar vi i det sista avsnittet den gamla folkkonsten som en aldrig sinande inspirations- och glädjekälla – att ständigt återkomma till med nya ögon, för nya upptäckter och nya skapelser. För mer information om utställningen kontakta Lena Landerberg, utställningsansvarig, 08-519 545 70, lena.landerberg@nordiskamuseet.se Johan Knutsson, intendent, 08-519 546 39, johan.knutsson@nordiskamuseet.se