Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Detta händer på Nordiska museet 8-14 november

ÖPPETTIDER Öppet må-fr kl. 10-16, lö-sö kl. 11-17. Ons kl. 10-20 (fri entré fr. kl. 16). PRISER Entré 60 kr. (fri entré fr. kl. 16 på onsdagar). Fri entré för barn och ungdomar t.o.m. 18 år. Lars-Ánte Kuhmunen Band 8/11 kl 20.30 Torsdagen den 8 november kl 20.30 spelar Lars-Ánte Kuhmunen Band på Nordiska museet. Detta enda framförande genomförs med anledning av att utställningen Sápmi öppnar lördagen den 10/11. Biljetterna är gratis och hämtas i entrékassan. Museets nya samiska utställning Sápmi öppnar 10/11 Öppnandet firas med olika aktiviteter: uppträdande, visningar, prisutdelning, filmvisning, slöjddemonstration och verkstad för barn. Program: Kl. 12: Vinnaren i barnbokstävlingen Att vara ung same idag, Ann-Helén Laestadius, tar emot sitt pris. Tävlingen är ett samarbete mellan Samiskt informationscentrum, Podium och Nordiska museets förlag. Boken Sms från Soppero ges ut av Podium och Nordiska museets förlag. Kl.12.15: Dansaren Ola Stinnerbom, Kompani Nomad, genomför en invigningsdans specialkoreograferad för utställningen SÁPMI. Kl. 13-15: Samisk inspiration - verkstad för barn med inspiration från samisk slöjd. Kl. 12.30-16: Kortfilmerna Jåvna, renskötare år 2000, Samernas land av Stefan Jarl och Trackback-samiskt liv, samisk själ av Anette Niaa visas. kl. 12.30-16. Utställningen SÁPMI visas varje halvtimme Om utställningen: SÁPMI är en utställning om identitet, historia och framtid, om rättigheter och orättfärdigheter, om kulturmöten och kulturkrockar, om bilden av sig själv och bilden av den andre. Vem är same? Vem är svensk? Spelar det någon roll? Sápmi, samernas land, fanns innan gränserna för Sverige, Norge, Finland och Ryssland hamnade på kartan. Det gör samerna till ett av världens urfolk. Det gör dem också till ett folk delat i fyra nationer. Utställningen tar upp frågor kring samernas rättigheter, svårigheter och möjligheter i Sverige – då, nu och för alltid. Sápmi-samtal 14, 21, 28 november & 5 december kl. 18.30 Fyra kvällar om Sveriges urfolk, samerna. Samtalsteman: kulturarv, identitet, återlämning och museer. Samtalsledare: samhällsjournalisten och programledaren Sharon Jåma. Pris 40 kr. Förköp i entrékassan. Första samtalet: Kulturarv - att återföra? 14/11 kl 18.30 Koreografen/dansaren Ola Stinnerbom och kulturvetaren Birgitta Stålnert driver projektet ”Den försvunna samiska dansen”. De möter etnologen Lis-Mari Hjortfors, som bl.a. har studerat Laestadianismen, i ett samtal om synen på vad som betraktas som samiskt kulturarv och vad som inte accepteras och hur man ska göra för att kunna revitalisera en kultur som inte vill förändra sig. Läs mer Övrigt som pågår För barnen Lekstugan - en fantasivärld om livet på landet på 1890-talet I Lekstugan förflyttas du till 1800-talet för en stund. Kanske är Mor i stugan hemma och sätter dig i arbete: hämta vatten till hästen Brunte, bär ved till spisen, mjölka träkossorna Klothilda och Gullviva, handla i handelsboden eller trösta småsyskonen i vaggan. Öppet: tors-sön kl. 12-16. Entrépris 20 kr/barn). Småbarnstimme Sjung, lek med djuren i ladugården och lyssna till berättelser om förr i tiden. För föräldrar och barn mellan 1.5 och 3 år. Fredagen den 9/11 kl. 10. Entrépris 20 kr/barn. Vuxna betalar entré till museet, 60 kr. Utställningar Förutom Leksaksrummet, Dukade bord, Strindberg, Möblerade rum, Bildminnen, Skor, Textilgalleriet, Traditioner, Mode, Dockskåp m.fl. visas: Sommarslöjd Spets - sista dagarna! Nordiska museet och SHR, Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund, sätter Spets på årets upplaga av Sommarslöjd. Traditionella spetsar ur museets samlingar blandas med ny design och nya användningsområden. Förlängd t.o.m. 11/11-07. Läs mer Lillsamlaren Även små har stora samlingar! 35 barn och ungdomar visar upp sina samlingar på museet. Allt från bollar, clowner, kapsyler, kylskåpsmagneter, nyckelringar till mjukisdjur ställs ut. Den yngsta samlaren är 6 år och den äldsta 17. Pågår t.o.m. 13/1-08. Megasamlaren - om museernas samlande, En balettsko använd av en sedan länge nästan bortglömd dansös, en köksinredning från Töreboda i Västergötland och Astrid Lindgrens stenogramblock. Varför hamnade dessa saker i museernas samlingar? Vilka teorier har drivit samlandet? Och vad har föremålen för betydelse idag? Utställningen Megasamlaren handlar om de riktigt stora samlarna - museerna. Pågår t.o.m. 24/2-08. Museibyggnaden 100 år En liten utställning med modeller, skisser och fotografier som ger en inblick i några av de planer och tankar som föregick museibygget. Bl.a. uppmärksammas byggnadens fantastiska stenhuggeriarbeten som säkert kan inspirera till en närmare titt på utsmyckningar och detaljer på museets in- och utsida. Visas t.o.m. 13/1-08. Storsamlaren 63 av Sveriges mest fascinerande samlingar ställs ut Vad är det som väcker samlaren inom oss, hur börjar man samla, på vad och är det möjligt att sluta samla? Kanske finns svaren i utställningen Storsamlaren som visar delar av 63 privatsamlingar från hela Sverige. Det som ställs ut är bara en bråkdel av allt som våra storsamlare samlar på. Bland annat visas fingerborgar, eleganta sidenslipsar, citruspressar, prydnadsdjur av alla de slag, ambulansmodeller, gamla fiskedrag, luktsuddgummin, Kinder-ägg-figurer, Pez-figurer, tuggummipaket, tablettaskar... Visas t.o.m. 13/1-08. Folkkonst i Sverige 1750-1850 I Nordiska museets samlingar finns en mängd textilier, möbler och andra ting som visar färg och form i det gamla bondesamhället. Det var allmogens konst och den skapades för folk på landet av folk på landet, en rik skatt att inspireras, imponeras och fascineras av. Mer än 500 föremål från hela landet visas: spännande bonadsmålningar, vackra textilier och ståtliga skåp och mycket mer - allt dekorerat och färggrant. Även slöjd och konsthantverk gjort av dagens formgivare som inspirerats av den gamla folkkonsten visas. Audioguide 20 kr. Utställningen pågår tillsvidare. Mössa av och på Luva, kråka, klut, basker, keps, kalott, karpus är namn på huvudbonader som använts i olika sociala grupper i Sverige från 1600-talet till idag. Vad säger en huvudbonad och hur speglar den sin tid? Att bära en viss typ av huvudbonad kan visa kulturell tillhörighet, religion och yrke eller bara att det är kallt ute. Ett 50-tal huvudbonader ur Nordiska museets samlingar visas i en liten men mycket innehållsrik utställning. Utställningen pågår tillsvidare. Nils Nilsson Skum, Barndomsår Följ samernas åtta årstider och deras renskötande nomadliv i teckningar från Skums barndomsår. I utställningen visas ett 40-tal teckningar ur Nordiska museets arkiv från 1934-38. Samen Nils Nilsson Skum, konstnär och författare föddes 1872. Han gick aldrig i skola och levde hela sitt liv i fjällvärlden. Som liten ritade han renar i snön eller på trä med kolade kvistar. Först i 10-årsåldern fick han sin första penna. Under hela sitt liv tecknade han sedan renar och fjällandskapet och han ställde ut sina teckningar i bland annat Stockholm och Paris. Pågår tillsvidare. Mer att läsa om utställningarna och högupplösta pressbilder finns på Pressens sida på www.nordiskamuseet.se Mer information: Hanna Ljungman, 08-5194 546 74, hanna.ljungman@nordiskamuseet.se Petra Leinmark 08-519 546 03, petra.leinmark@nordiskamuseet.se

Ämnen

Regioner

Kontakter

Emma Reimfelt

Emma Reimfelt

Presskontakt Kommunikationschef 08-519 545 59
Sofia Hiller

Sofia Hiller

Presskontakt Pressansvarig, Nordiska museet 08-519 545 18

Stiftelsen Nordiska museet

Nordiska museet berättar om livet i Norden genom 500 år med människan i fokus. I de omfattande samlingarna finns en och en halv miljon föremål, sex miljoner bilder och tusentals berättelser. Museet erbjuder utställningar och upplevelser, arkiv och bibliotek, restaurang, kafé och museibutik i den storslagna, ikoniska byggnaden vid Djurgårdsbron.
Nordiska museet äger och driver även de kulturhistoriska besöksmålen Julita gård och trädgårdar, Tyresö slott och park, Svindersvik sommarnöje och Härkeberga kaplansgård.