Arktis tar plats på Nordiska museet

I Arktis har människor levt i tusentals år. Idag möter denna del av världen utmaningar som berör oss alla. Arktis är hem åt fyra miljoner människor och omfattar även delar av norra Sverige. Nordiska museets kommande storsatsning Arktis – medan isen smälter låter besökarna möta människorna från några av jordens kallaste platser – en värld där livsvillkoren är i stark förändring. Utställningen öppnar den 10 oktober.

Arktis – medan isen smälter skildrar vardagen för människan i ett dramatiskt landskap, tolkat och gestaltat i storslagen och känslig arkitektur av konstnärs- och designduon MUSEEA. Utställningens höjdpunkt är utformad som ett enormt isblock, med en djup spricka mellan då och nu. Här möter besökarna isens historia och framtid – men framförallt de människor som bor i dagens Arktis, genom foton, filmer och röster. Här finns även föremål som berättar om vardagen förr. Till exempel att något så enkelt som en nål, och att kunna sy, har varit en fråga om liv och död – eller att åtta plusgrader kan vara lika med skön inomhusvärme. Här bjuds även på kunskap om hur man håller fötterna varma, får i sig C-vitamin utan färska grönsaker, vilket klädmaterial som är mest vattentätt, att skidor får bättre fäste med päls på undersidan och berättelser om världens tillkomst.

– "Förr var Arktis ett avlägset kulturgeografiskt område som få hade en relation till. Idag är vi alla berörda av förändringarna som pågår. Med Arktis – medan isen smälter vill vi berätta om alla de människor som lever och verkar på klimatets villkor, där den globala uppvärmningen sker som allra snabbast. Utställningen samlar ett spektrum av kunskaper och röster om livet i Arktis tack vare ett brett nordiskt samarbete och Stockholms universitet", säger Sanne Houby-Nielsen, styresman för Nordiska museet.

Med hjälp av stor uppfinningsrikedom och anpassningsförmåga har människor i Arktis utvecklat sätt att leva i samspel med kylan och isen, vilka erbjuder ständigt föränderliga villkor. Utställningen gör nedslag i de delar av Arktis som ligger i Norden: Qaanaaq på Grönland, Vatnajökull på Island, Rovaniemi i Finland, Narvik och Svalbard i Norge samt Arjeplog och Abisko i Sverige. Utställningen berör även Arktis öster- och västerut: Clyde River i Kanada och Jamal i Ryssland.

Exempel på föremål och höjdpunkter ur utställningen:

• Filmer och berättelser om vardagen i Arktis, 2018-2019. Renskötare i Laevas sameby berättar om nya svårigheter men också om samarbeten som ger hopp. På Island, där turismen ökat kraftigt, frågar sig glaciärguiden hur hållbar den ökade turismen är. 
• Isen som arkiv – här får vi information om infrusen kunskap om vår klimathistoria genom allt från mammutar, fröer, metangas, mjältbrand, kvicksilver till militärt och radioaktivt avfall.
• Överlevnadskit – för den som färdas i ett arktiskt landskap är packningen livsviktig. På samernas bälte fästes traditionellt en ring, ett gehäng, där överlevnadsverktyg knöts fast. 
• En grönländsk amaat – ”mammajacka”, där barnet bärs i luvan. Anoraken från 1800-talet är av sälhud med kapuschong och skinnbroderier. 
• Modell av en grönländsk umiak – familjebåt. Den rymliga båten roddes vanligen av kvinnor när familjerna tog sig till nya jaktmarker. Båten kom till Nordiska museets samling 1879. 
• Pärlkrage tillverkad av importerade glaspärlor som vittnar om internationella relationer, grönländska traditioner och stilelegans.
• En sydd båt från ett skoltsamiskt område på Kolahalvön med sömmar av bast istället för spik.
• Konstinstallationer invävda i den dramatiska scenografin.

Utställningen är producerad av Nordiska museet och baserad på Nordiska museets samlingar med inlån från Aarhus universitet, Grönlands nationalmuseum, Kungliga Tekniska Högskolan, Nationalmuseet i Köpenhamn, Naturhistoriska riksmuseet, Polarforskningsinstitutet, Statens historiska museer/Skoklosters slott, Världskulturmuseerna/Etnografiska museet samt privata inlån.

Till grund för utställningen ligger bland annat samverkan inom temat Människor i Arktis i ljuset av klimatförändringarna ledd av Lotten Gustafsson Reinius, Hallwylsk gästprofessor vid Nordiska museet och Stockholms universitet.

Utställningsformgivarna MUSEEA står bakom gestaltningen. Dokumentärfilmaren Camilla Andersen har anlitats för foto i de filmer som producerats av Nordiska museet i samarbete med lokalsamhällen och forskare.

Projektet är delfinansierat av Nordisk kulturfond och FORMAS, forskningsrådet för hållbar utveckling.

Utställningen öppnar 10 oktober 2019.

Tillgängliga för frågor: 

Lotten Gustafsson Reinius
Hallwylsk gästprofessor, Nordiska museet och Stockholms universitet

Matti Shevchenko Sandin
Utställningsproducent, Nordiska museet