Blogginlägg -
Ny rapport visar att Sverige står inför en omfattande utbyggnad av infrastruktur för vätgas för att nå klimatmålen
För att klara industrins och transportsektorns omställning behöver Sverige bygga en helt ny infrastruktur för vätgas. I rapporten ”The role of gas and gas infrastructure in Swedish decarbonisation pathways 2020-2045” som lanserades vid ett webbinarium med Energiforsk säger författarna att detta kan vara en av de största infrastruktursatsningarna som Sverige någonsin stått inför.
I rapporten konstateras också att Sverige kan bli självförsörjande på vätgas och att produktionen av vätgas kommer att kunna ha sitt centrum i elområde 2. Därifrån kan den kostnadseffektivt transporteras till regioner där det bland annat finns industrier för vilka vätgasen är avgörande för att nå fossilfrihet.
Vätgasen, men också biogasen, har en betydligt större roll i det framtida energisystemet. En av styrkorna med gasen är att den, i stor skala och över längre avstånd, är betydligt billigare att transportera än el. Transportkostnaden för gas uppskattas i tidigare studier[1] till 2-4 gånger lägre än för el.
"Det är samhällsekonomiskt intressant att investera i infrastruktur för vätgas. Rapporten ökar också insikten om hur central vätgasinfrastrukturen är både för att nå klimatmålen och för att få ett energisystem i balans, säger Hans Kreisel", VD för Nordion Energi.
Det kommer att finnas tydliga synergier mellan vätgasinfrastrukturen och befintliga och framtida elnät. Vätgasproduktion kan exempelvis utnyttja billig elproduktion och avlasta flaskhalsar i elnätet.
En omfattande utbyggnad av vätgasinfrastruktur kräver flera åtgärder
Studien visar att elbehovet i Sverige kommer att nästintill fördubblas till 240-250 TWh till 2045, varav en stor del används för att producera och tillgodose landets uppskattade vätgasbehov (50-68 TWh). Utbyggnaden av både el- och vätgasnät behöver därför samplaneras och optimeras utifrån kundernas behov i olika delar av landet.
Utbyggnaden av vätgasinfrastruktur kommer utgå från flera regionala, industriella kluster och deras vätgasbehov, med en central nod i elområde 2 med minst 40% av produktionen. Nätet kommer sedan att kunna byggas ihop utifrån dessa kluster till ett mer sammanhållet nationellt vätgasnät.
Viktiga åtgärder nu är att på nationell nivå börja samplanera el- och gasinfrastrukturen, så kallad sektorkoppling, och att börja förbereda för en modell som skapar samhällsnytta genom att vara öppet för alla som vill ansluta sig. Vidare bör vätgasnäten vara reglerade, precis som elnäten, säger Hans Kreisel.
Det är också nödvändigt att sätta tydliga mål och att ta fram strategier för vätgas, havsbaserad vindkraft och biogas. De svenska strategierna bör utvecklas i samklang med EU:s mål kring dessa tekniker och energibärare, menar rapportförfattarna.
Efterfrågan på biogas väntas öka
Det befintliga gasnätet i sydvästra Sverige, som idag används för transport av natur- och biogas, är redan idag dimensionerat för att långsiktigt klara av en ökad efterfrågan på biogas i regionen. Andelen biogas i systemet ökar för varje år och utgör idag 30% av den handlade gasen. Målet är 100% grön gas. Detta nät kommer alltså att användas för distribution av biogas och för vätgas byggs helt ny infrastruktur.
För att läsa rapporten i sin helhet, besök: https://energiforsk.se/program/vatgasens-roll-i-energi-och-klimatomstallningen/rapporter/the-role-of-gas-and-gas-infrastructure-in-swedish-decarbonisation-pathways-2021-788/
