Svenska studenter har inte råd med läkarbesök och medicin

Nära 600000 svenska studenter i åldrarna 18-29 år (43 procent) säger att de inte har råd att gå till tandläkaren eller kan köpa medicin, enligt en undersökning Nordea publicerar idag. Ändå är hälften av studenterna ganska nöjda med sin ekonomiska situation. Män förväntar sig 1700 kronor mer per månad i ingångslön än kvinnor, men är också mer motiverade av högre löner och högre status. Undersökningen visar också att 70 procent av studenterna inte vet hur lång återbetalningstid de har på sina lån.

En hel del av studenterna, 43 procent, avstår av ekonomiska skäl också att bjuda familjen eller vännerna på middag eller gå ut och äta med dem. 65 procent säger att detta ger sämre livskvalitet.

- För att lyckas bra med sina studier är det viktigt att man är nöjd med sin tillvaro i stort, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea. Att ha koll på utgifterna och göra en budget är absolut nödvändigt för en student. Ett billigt sätt att träffas är ju att ordna knytkalas eller laga mat ihop och dela på kostnaderna.

För att ha råd att studera utnyttjar studenterna flera olika inkomstkällor. Vanligast är studiebidrag (73 procent), studielån (57 procent) och lön (57 procent). Hälften av dagens studenter är ändå ganska nöjda med sin ekonomiska livskvalitet. Mest nöjda är de yngre studenterna, 18-21 år. Av dessa får 37 procent eller cirka 500000 studenter ekonomiskt stöd från föräldrarna.

Det starkaste motivet för att studera är för att få ett bra och intressant arbete. Det uppger drygt 80 procent av studenterna. 73 procent av männen anger hög lön och status som viktigt motiv för att studera medan kvinnorna tycker det är mindre viktigt, 55 procent.

De fasta kostnaderna tar mest av studentens inkomst. Av varje 100-lapp går 61 kronor till fasta utgifter till exempel boende och mat. 32 kronor går till rörliga kostnader såsom kläder, nöjen och semester. Kvar till sparande blir 7 kronor per månad.

- Mitt råd är att ändå att försöka dra ner på de rörliga kostnaderna och skapa ett utrymme för ett regelbundet sparande, säger Ingela Gabrielsson. Det blir ett hål i plånboken när terminen går mot sitt slut och studiemedlen inte längre kommer. Men studenterna bör undvika att hamna i jobbfällan under studietiden. Ett extrajobb är bra, men i begränsad omfattning.

Hälften av studenterna är oroade över att inte kunna betala tillbaka sina skulder. Och okunnigheten om återbetalningstiden är stor. Av de studenter som oroar sig är det 34 procent som oroar sig ofta.

I framtiden drömmer studenterna om att uppnå balans mellan privatliv och karriär. Fler kvinnor än män önskar detta, 62 procent av kvinnorna och 49 procent av männen. Varannan student tror sig ha bättre ekonomi vid 40 års ålder än vad föräldrarna hade vi motsvarande ålder.

I undersökningen som Nordea låtit TNS Gallup utföra har i Sverige drygt 1000 studenter i åldrarna 18-21 år intervjuats. Det finns cirka 1322000 personer i detta åldersintervall. Även jämförelse mellan de andra nordiska länderna har gjorts.

Här kan du ladda ner rapporten samt bild på Ingela Gabrielsson, Nordeas privatekonom.

För ytterligare information:
Ingela Gabrielsson, privatekonom, 08-614 66 32, 070-227 24 77
Fredrika Wigenstam, pressinformatör, 08-614 85 83, 076-107 97 52