Barnperspektivet – att bygga för barn en vinnare för alla

Barn tar plats. De kräver utrymme och resurser i form av förskolor, skolor, plats för lek och säkra skolvägar. Utan rymliga och inspirerande lek- och grönytor tar sig barn inte ut. FN:s barnkonvention ger barn rätt till lek, fritid och vila. I leken lär de sig hur världen fungerar. Det är frestande att tänka kortsiktigt och spara in på barnutrymmet, men de långsiktiga samhällskostnaderna för ohälsan riskerar att bli enorma. Neuroarkitekt Annika Brommesson, framhåller att det lönar sig  satsa ordentligt på platser mellan husen, där barn tryggt kan utforska och leka utan uppsikt av vuxna

–En plats består av många delar som måste samordnas för att platsen ska bli trivsam och skön att vara på, säger hon.

–Hjärnan jobbar likadant som när vi levde på savannen för tiotusentals år sedan. Vi är vaksamma på faror och beroende av flocken för skydd och gemenskap, och vill ha överblick för att känna oss trygga. Vi är nyfikna och sociala, mår bäst i omgivningar som stimulerar sinnena, som ger oss möjlighet att både vara fria och att höra till, säger hon.

–Det räcker inte med tillrättalagda lekplatser i en torftig miljö, eller en fin skola om vägen till skolan är trist eller farlig, säger hon.

–Lekmiljön behöver inte vara städad och perfekt. Tvärtom – en lite rufsig miljö ger näring åt fantasin. Några stenar och pinnar, en kullfallen trädstam eller en lerpöl kan räcka för att locka igång leken, säger hon.

Visst finns det risk att barnen ramlar och slår sig, bränner sig på brännässlor eller river sig på vassa taggar.

Den danska landskapsarkitekten Helle Nebelong är en internationell auktoritet när det gäller barns lek i urbana miljöer. Hon betonar att barn själva måste lära sig att bemästra risker. De behöver erfara att asfalt är hård och att myror kan bitas.

Lönsamheten då?

En plats där barn kan vistas i natur, där de kan gå och cykla fritt från relativt tidig ålder och där det är lätt att orientera sig blir trygg och drar till sig människor i alla åldrar. Platsen känns vänlig. Trygga barn har större chanser att må bra och ta ansvar som vuxna.

– Barnperspektivet är samhällsekonomiskt lönsamt på både kort och lång sikt.

Visst kan det vara frestande att bygga för tätt och högt för att få in fler lägenheter, och att negligera mellanrummen mellan husen, men det riskerar att bli en otrygg plats där människor inte vill stanna och låta sina barn växa upp, säger Annika Brommesson.