Vi tillverkar sprit av bland annat matavfall från Coop på vår gotländska släktgård

Gotländskt sprithantverk med HVO100 i destilleringsprocessen

Släktgården i Linde på södra Gotland har varit i vår familjs ägo sedan (åtminstone) 1600-talet. Där tillverkar vi nu årligen ca 20-25 000 flaskor sprit, dels gin gjord av höstvete från granngården, dels premium vodka gjord av matsvinn från gotländska Coop. Vi träffar Johan Johansson som driver destilleriet.

Hur kom ni på idén att börja tillverka sprit?

Det finns en historia av att bränna för hemmabruk på gården, för länge sedan. Min bror Peter och jag har länge velat göra något tillsammans på gården, och vi har alltid varit ganska intresserade av alkohol. Så vi började destillera, som ett hobbyprojekt, men det blev snabbt heltid. Vi har två produktlinjer, gin och Spill. Gin gör vi av grannens höstvete som växer 500 meter från oss. Det lokala är väldigt viktigt för oss, vi är ju en av extremt få i Sverige som gör vår egen sprit. Nästan alla andra som gör gin och kryddade snapsar köper in sin råsprit från industrier, helt enkelt. Och så ville vi inte göra. Vi var tvungna att känna personen vi köper vårt vete ifrån för att ha kontroll på kvaliteten, så det enda alternativet var att tillverka vår egen råsprit.

Vi smaksätter ginen med örter, frukter och bär. Så stor andel som möjligt är från våra egna marker och från Gotland, det är det viktiga. Men enbären, de köper vi in en hel del. För vi kan inte plocka de volymerna på Gotland.

Och Spill, hur kom du på tanken att göra sprit av matavfall?

Jag kan fortfarande inte sätta ett finger på varför tanken kom upp, men den pågående miljödebatten har öppnat ögonen på mig. Därför har vi ju också börjat handla förnybar diesel från Neste, till exempel. Och Coop Gotland har varit extremt duktiga på att prata om sitt matsvinn. Så, det var en tanke som dök upp halv ett en fredag natt och då skickade jag direkt ett mail till Calle Stålhammar som då var VD för Coop Gotland. Och jag tänkte för mig själv dagen efter att han kommer ju inte ta det här seriöst – en sprittillverkare skickar ett mejl till honom halv ett på en fredag kväll. Men han nappade och sa: Kom in och hämta spillet direkt. Det här kör vi på. Så var bollen i rullning.

Vilka råvaror är bäst för att göra sprit av? Är det olika?

Jo, men det är det ju. Ju mer rena kolhydrater och ju mindre fett desto bättre. Men vi tar även emot godis och bröstmjölksersättning och kaffe och annat, även om 90 procent är bröd – för det är ett enormt svinn på bröd.

Det gör ju att det är svårt att ställa krav på råvarorna vi får. De är inte alltid ekologiska eller certifierade på så sätt. Utan det är ju svinntanken som är det stora i det här. Jag brukar säga att våra produkter inte tar upp en enda kvadratmeter i odlingsyta – utan vi förhindrar att maten slängs i onödan, helt enkelt. Så det är det som är miljöaspekten i det.

Spillet är runt 20 ton per år, och vetet är ungefär lika mycket. Av det tillverkar vi ungefär 20 000 – 25 000 flaskor per år. Men vi ökar ganska dramatiskt, vi har en väldigt trevlig tillväxtkurva helt enkelt. Nästa år är drömmen att producera runt 30 000 flaskor.

Vi vann ju SKAPA-priset för Spill för ett par år sedan - ett innovationspris som belönar uppfinnare som har en produkt där samhällsnytta och FNs globala mål också spelar in. Det är Almi tillsammans med en lokal jury som delar ut priset. Och det var ju ett jäkla kvitto på att vi är på rätt väg. Jag brukar säga att om till och med en sprittillverkare kan göra skillnad ur miljösynpunkt, vi brukar ju inte ses som särskilt goda för världen… då kan banne mig alla göra skillnad. Små saker kan resultera i någonting väldigt mycket bättre.

Nu kör ni med HVO100 både i processen och i bilarna. Kan ni som sprittillverkare göra något annat för miljön?

Vi använder ju väldigt mycket vatten i vår produktion, och där tar vi vara på obrukbart vatten som vi kyler våra processer med. I och med att vi kokar vätska när vi destillerar behöver vi kyla ned den igen och då använder vi obrukbart vatten som vi cirkulerar istället för att använda dricksvatten. Och med det här obrukbara vattnet har vi byggt en filtration så att vi faktiskt renar det vattnet till att bli dricksvatten, som vi sedan släpper tillbaka. Så vi tar ett obrukbart vatten och gör det mer drickbart helt enkelt.

Nu har ni ställt om och tar steg för steg i ert hållbarhetsarbete. Vad kan du ge för råd till företag som tänker att det här känns inspirerande och undrar var de ska börja?

Till att börja med att det inte behöver kosta pengar att jobba hållbart. Det är det stora och även vi trodde att hållbarhet skulle kosta pengar. Men det behöver inte göra det. Utan vi har ju fått hållbarheten som en resurs, helt enkelt. Vi har både förstärkt vårt varumärke och vi får material gratis som annars skulle kastas. Det finns så många vägar att gå, bara genom att spara in på saker som annars skulle slängas. Hållbarhet kan verkligen vara en resurs. Och sen kanske man kan lägga lite mer pengar när man blir medveten, att det får lov att kosta lite extra. Vi får en massa och då kan vi lägga lite extra pengar på hållbarhet i andra ändar, för vi hamnar ändå på plus-minus-noll, men ändå gör det en stor skillnad. Så det är väl mitt tips: Att man inte behöver se det som en utgift i början.

Vilken favorit har du bland era produkter?

Jag har svårt att välja en, men måste jag blir det Besk - ett malörtskryddat brännvin. Det är få som tycker det är drickbart, bara jag och några traditionella gubbar. Men jag har vidgat mina vyer lite och älskar ju också en god kaffelikör som en avec till exempel, som Spill Kaffelikör.

Varför blev fokus på bränsle viktigt?

Vi ville undvika det miljöfarliga med fossil diesel, ville slippa diesellukten i destilleriet samt slippa köpa en massa dyra specialoljor till vår process.

Förenklat kan man säga att vi behöver bränsle i destilleringsprocessen, och vi ville slippa fossil diesel som är det vanliga. Vi ville undvika det miljöfarliga med fossil diesel och vi ville slippa diesellukten i destilleriet. Och vi ville inte köpa dyra specialoljor till vår process. Men HVOn svarade mot alla utmaningar vi hade - dessutom kan man ju köpa den på macken!

Och ju längre vi gick in i projektet Spill… när vi fick SKAPA-priset… och när vi var med i massor av hållbarhetsarrangemang - till exempel Sustainable Speis som är ett gotländskt hållbarhetsinitiativ. Då lyfte vi blicken och tänkte mer på hållbarhet och vad vi själva kan göra. Och då började vi slå det i bilarna också, helt enkelt. Vi hade ju redan dieselfordon så steget dit var ju väldigt litet, det handlar bara om vilket handtag man väljer vid pumpen. Och bilarna gick lika bra på det. Man behöver inte anpassa sin bil, utan det funkar ändå. Det är mycket lättare idag att välja hållbara alternativ än vad det var för 20 år sedan. Så det var mest att man fick en ögonöppnare för att komma igång.