(1/3)
”Det kom tre unga killar. ’Någon sa åt oss att komma hit’, sa dem. Det var så fint att de kom. De var 15 och 16 år. Vi stod och snackade här, sedan frågade jag om de ville hänga med in i Schabraket och prata. Jag berättade om grejen med Schabraket – att det är själva kärnan av vad folkbildning är – att man kan ha nya möten, lära sig vad man vill, prata om vad man vill. Och att det är ljudisolerat, så att ingen annan kan höra vad vi säger.
Vi drog några frågor från en kortlek. Typ: vad betyder kläder för dig? Hur hanterar du dålig stämning? Vi hade jättefina samtal. Sedan efter typ tio minuter förstod jag att de inte kände varandra så bra. Så då frågade jag om det.
’Vi bor på samma HVB-hem’, sa de då. Jaha, okej. Hur är det att bo där? Och de berättade väldigt öppenhjärtigt hur det var, och hur de hade hamnat där. För den ena var det familjeförhållanden, för den andra samhället – att det pågick drogförsäljning i kvarteret där han bodde – och för den tredje att han hade en morsa och farsa som inte kunde ta hand om honom.
Vi pratade om svårigheten att motivera sig att gå den vanliga vägen, om man som väldigt ung tjänar stora pengar väldigt fort. De sa att HVB-hem är en jättebra möjlighet att lära känna kriminella, om man vill fortsätta på den banan. Och att det finns två vägar att gå: falla tillbaka och fortsätta med kriminalitet – eller försöka satsa på skolan.
Och de var väldigt inställda på att klara av skolan. ’Det är väldigt viktigt att ha små mål först’, sa en av killarna. Att alla i hans familj klara av studenten, och det ville han också göra.
Vi satt där skitlänge. Ingen ville sluta prata.”
Clara Bankefors, utvecklingsstrateg på NBV, om #ettoväntatmöte i SCHABRAKET.
#almedalen #almedalen2024 #folkbildning #studieförbund #studieförbundetnbv