När helheten blir större än delarna – lyckade klustersamarbeten har bara vinnare

Besöksnäringen har blivit en allt viktigare faktor i landsbygdsdebatten. Här finns förutsättningar för hållbar tillväxt, om alla som berörs är med på tåget. Hela bygder behöver vara med på utvecklingen för att helheten ska fungera, och konstruktiv samverkan kan vara svårt att få till när var och en mest tänker på sitt.

Ett kluster är en geografisk koncentration av främst företag med liknande inriktning. De länkas ofta samman av andra företag med kompletterande verksamhet. Fördelarna med den här typen av samverkan är de bygger på ett ömsesidigt beroende, de attraherar spetskompetenser till en viss plats och själva koncentrationen alstrar i sig en ännu större efterfrågan på liknande tjänster. Summan bli större än delarna, även om företagen i vissa fall konkurrerar med varandra.

Nyligen uppmärksammades ämnet i ett seminarium med rubriken "Mikrokluster för hållbar växtkraft" som Naturturismföretagen arrangerat inom ramarna för Forum för naturturism, den årliga branschträffen för natur- och ekoturismföretag i Sverige. Seminariet är ett av sammanlagt tre kortare seminarium inför Forum som är i Lycksele 15-16 november.

Var flexibel, omvärlden står inte still

– Här får vi saker att hända själva och vi förväntar oss inte att någon ska komma och hjälpa oss. Vi har ingen regional organisation som stöttar oss, och vi driver vårt företag i en fattig kommun. Vi har skog, massor av vacker skog, och en av landets mest besökta nationalparker som granne. Om du ska driva naturturism här så måste du ha ett ömsesidigt och nära samarbete med markägarna, deras skog är ju vår viktigaste resurs. Under de 19 år som vi varit verksamma här har vi lärt oss väldigt mycket. Tillsammans har vi fått till hundratals mil med rid-, vandrings- och cykelleder under åren. En sak vi lärt oss är att allting förändras efterhand som åren går, man måste alltid vara beredd att tänka om, berättar Jessica Sannö, som startade naturturismföretaget Ösjönäs i nationalparken Tiveden för 19 år sedan. 

Drivkraft på landsbygden med hjälp av turismen

Ett annat exempel, är utvecklingen av Destination Järvsö. På 80-talet såg det ganska dystert ut för bygden. Historiska industrier tvingade lägga ner och utflyttningen tilltog. Rotaryklubben oroades men såg också möjligheter att utveckla bygden, framför allt inom turismen. Då startade Järvsölyftet. Det första man gjorde var att bygga ut skidanläggningen med hjälp av 1000 privata investerare. Det blev också grunden för dagens destinationsbolag med 70 delägare och 200 medlemmar.

– Besöksnäringen är en del av samhällsutvecklingen idag, en viktig drivkraft på landsbygden, säger Anna-Lena Wallin är destinationsutvecklare och hållbarhetsansvarig för Destination Järvsö.

Fler goda exempel

Fler exempel på lyckad klustersamverkan finns att hämta från Region Västerbotten Turism och initiativet Västerbotten Experience. 

Ännu ett exempel är från Gunnarsbyn, norr om Luleå, där flera företag gick ihop för att bland annat hitta en bra struktur för sitt hållbarhetsarbete, de hittade då Natures best, Sveriges enda hållbarhetsmärkning för naturturism.

Mer om livskraft, gemenskap och engagemang på landsbygden finns att läsa i Lyckade klustersamarbeten har bara vinnare

30 september är ämnet tillgänglighet

Nästa kortseminarum hålls nu på fredag. Ämnet är "Tillgänglig naturturism, för vem och varför?" Då pratar bland andra Kristin Godtman Kling, Postdoktor vid turismforskningsinstitut Etour i Östersund, och Johan Berglund som tillgänglighetsanpassat sina Vätternkryssningar med M/S Wettervik.