Museet i media denna vecka: 24 miljoner kronor i forskningsanslag till DarkTree och Fredrik Ronquist, förvirrade Morkullor, varför vi ska åka till Mars och en viktig debattdag om hyresmodellen. Det är några exempel på hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit media under veckan. I övrigt har vi några långlivade favoriter om den framgångsrika björninventeringen, invasiva växter och uttrar.
Absoluta merparten av världens miljontals insektsarter är inte beskrivna och vi vet alltför lite om deras evolution och påverkan på våra ekosystem. Det ska forskningsprojektet DarkTree ändra på. Studien ska dessutom utveckla nya metoder som kommer ha stor betydelse för framtida forskning och miljöövervakning. Projektet har idag tilldelats 24 miljoner kr av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.
Naturhistoriska riksmuseets i media vecka 41: Det handlar om ett alternativt ”Nobelpris” i biologi och om allt tjockare snokar som dessutom luktar lycka. Vi får en förklaring på varför Mount Everest blir högre varje vår och varför döda uttrar skickas till museet. Det pratas klimatförändringar och miljögifter. Och så får vi lära oss att lövens röda höstfärg är en slags solskyddsfaktor.
Museet i media vecka 40. Fullsatt mammutkväll på museet med föredrag av professor Love Dalén och samtal med Jesper Nyström, författare till boken Vem dödade Lonely boy?. Museets David Bernvi intervjuas i NynäshamnsPosten om sin nya bok Arter utan framtid och jourhavande biolog kör quiz i Nyhetsmorgon. Dessutom rekordstort deltagande i björninventeringen och uttern har återigen synts vid Slussen.
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media den senaste veckan. Insamlingsrekord i björninventeringen och en studie om käkens utveckling ger oss en ny syn på däggdjurets evolution. Och så får vi en trailer på nya Jönssonligan som till stor del utspelar sig på Naturhistoriska riksmuseet.
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media den senaste veckan. Det handlar om budgetpropostionen, en mycket stor valpenis, utter i Slussen och en ny studie om minielefant och dvärgflodhäst. Dessutom publicerades en rapport och release om att jordens inre är mer homogent än man tidigare trott.
Ny forskning visar att manteln i jordens inre är kemiskt mycket mer homogen än forskarna tidigare trott. Matthijs Smit och Ellen Kooijman ligger bakom det geovetenskapliga detektivarbete som visar att lava på öar som Hawaii, Samoa eller Island har ett gemensamt ursprung i en kemiskt homogen del av jordens inre. Sina unika egenskaper får lavan först på vägen till jordytan.
I regeringens budgetproposition tilldelas Naturhistoriska riksmuseet kompensation för den 30-procentiga hyreshöjning som trädde i kraft vid årsskiftet. Museet gläds över beskedet. Utan hyreskompensationen hade man tvingats göra neddragningar som skulle drabbat publikt utbud, bevarande av samlingar och forskningsverksamheten. Museet inväntar nu med intresse utredningen av kostnadshyresmodellen.
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media de senaste två veckorna. Tom van der Valk erhåller 17 miljoner kronor av The European Research Council för en banbrytande studie.. Museets Emma Granqvist projektleder en pilotstudie inom Mistra. Utöver det: röster om museernas ekonomiska utmaningar samt pollen från Ambrosiamalört, exotiska grodor och storkägg.
När de utdöda får nytt liv: Naturhistoriska riksmuseets Tom van der Valk erhåller prestigefyllt och omfattande anslag på 17 miljoner kronor av The European Research Council (ERC) för att leda en banbrytande studie av hittills okända förändringar i utdöda arters arvsmassa. Studien kan ge oss nya förklaringar till både arters utveckling och de genetiska faktorer som bidrog till deras utdöende.
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet har förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om hur statusen ser ut för våra kungsörnar, en ny ovanlig pollenvariant och om en klättrande räv. Men det har även skrivits om ett besök Lars Winnerbäck gjorde på museet tillsammans med Håkan Hellström.
Efter ett sommaruppehåll är Museet i media tillbaka! Detta är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media de senaste fyra veckorna. Det har bland annat handlat om att fjällmiljön är gynnsam för huggormar, ett rekorddåligt getingår, om strandade valar som förbryllar och myror som exploderar.
Detta är en sammanfattning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media vecka 28-30. Det handlar bland att om hybrider av paradisfåglar och tumlarinventering, men även om en översyn av namngiviningen av djur och växter.
I naturhistoriska samlingar finns enstaka exemplar av paradisfågelhannar som länge förbryllat forskare, då deras fjäderdräkter inte matchar tidigare kända arter. De dag anses idag vara hybrider. Ett internationellt team kan nu i två nya studier visa att hybridavkommor hos paradisfåglar har möjligheten att föröka sig och att föra över genetiskt material mellan arter.
Det här är en sammanfattning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om en plattmask döpt efter ABBA, om denisovamänniskan och en snok på en restaurang på Södermalm i Stockholm.
En parasitisk plattmask som upptäckts på Svalbard har döpts efter den svenska popgruppen ABBA. Att namnge arten efter gruppen var ett sätt för forskarna att visa sin beundran för deras musik och den positiva inverkan den har haft på deras liv.
Detta är en sammanfattning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om en ny mammutstudie gjord vid CPG som har fått mycket uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Men även om neandertalarsex, att en stor samling av lavar bestämda av 'lichenologins fader’ upptäckta på museet, och en del om kostnadshyran.
Den sista populationen av ullhåriga mammutar härstammade från färre än tio individer. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år fram till utdöendet. Det visar en ny banbrytande studie gjord vid Centrum för paleogenetik i Stockholm. Studien ger nya insikter kring de långsiktiga genetiska utmaningar arter står inför efter att antalet individer minskat
Erik Acharius betraktas av många som 'lichenologins fader’. Runt 800 föremål direkt härrörande från honom beräknas nu ha hittats i Naturhistoriska riksmuseets botaniska samlingar, varav runt 100 föremål uppskattas vara typmaterial. Fyndet innebär att museet nu innehar en av de största samlingarna av Acharius-material i världen.
Detta är en sammanfattning av hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Efter en längre intensiv period i media, har det nu lugnat ner sig lite på den fronten. Men vi får trots det höra om snokar i Naturmorgon, spökträd och om hur fästingar parar sig.
Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.
Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige