Pressmeddelande -
Många av världens utterarter lever under hot
Den 29 maj är det världsutterns dag. Den instiftades för att lyfta att många av världens utterarter lever under hot. Av världens 13 utterarter lever bara en art i Europa. Den drabbades hårt av miljögifter på 1960-1990-talen och försvann från merparten av Sverige och Europa. Men efter förbuden mot miljögifterna PCB och DDT har uttern återhämtat sig och finns nu i stort sett hela landet, förutom på Gotland.
Vår utter – som på latin heter Lutra lutra - lever både i inlandet och längs kuster. I Sverige tillhör uttern lagparagrafen Statens vilt, och om man påträffar en död utter så ska det rapporteras till polisen och skickas in till myndigheterna för obduktion. Prover tas från alla uttrar som skickas in till Naturhistoriska riksmuseets miljöprovbank, för nutida och framtida studier av bland annat miljögifter.
–Numera får vi in omkring 230 uttrar per år. De allra flesta av dem har dött i trafiken, och en mindre andel har fastnat i fiskredskap och drunknat, säger Eva Kylberg, biolog på Naturhistoriska riksmuseet.
Används som miljöindikator för att hitta förorenade områden
Uttern är en miljöindikator. Finns det friska uttrar i ett område kan det vara en indikation på att miljön är bra. Men inte alltid. Uttern kan ha extremt höga halter av många olika miljögifter, och används i många länder som miljöindikator för att hitta förorenade områden.
2023 skickade Naturhistoriska riksmuseet ut ett pressmeddelande om att spår av miljögifter och läkemedel hade funnits i samtliga 187 uttrar som analyserats. Studien visade också att det var fortsatt höga halter av PFAS i svenska uttrar, även om halterna hade stabiliserats de senaste åren.
–Generellt sett så mår uttern i Sverige bra, men det kan snabbt ändras. Uttern blir inte så gammal, bara några år, och därför kan en negativ förändring i dess miljö snabbt påverka uttern på populationsnivån och därför är det viktigt att fortsätta med arbetet att inventera utter, och studera dess hälsostatus och miljögiftsbelastning, säger Anna Roos, ekotoxikolog på Naturhistoriska riksmuseet.
Uttrar utspridda över världen
Uttern som finns i Sverige lever ensamma. Det gör också sumatrauttern och floduttrarna i Syd- och Nordamerika. Andra utterarter lever i familjegrupper. Till dem hör den indiska floduttern, asiatisk klolös, klolösa uttrar i Afrika och den sydamerikanska jätteuttern.
Det går bra för några utterarter, t.ex. har floduttern (Lutra canadensis) i Nordamerika visat på en liknande återhämtning som vår utter i Europa. Men många uttrar har det svårt. Sumatrauttern, jätteuttern, marin utter, havsutter och den sydliga floduttern är utrotningshotade enligt IUCN rödlista, andra arter är nära hotade.
Flera utterarter utrotningshotade
Länge trodde man att sumatrauttern (Lutra sumatrana) var utrotad, men sedan några tiotal år har den återfunnits i spridda områden i Sydöstra Asien. Det är den mest utrotningshotade utterarten, jämte sydlig flodutter (Lontra provocax) i Chile.
Alla uttrar är dock mer eller mindre hotade. Dels på grund av både legal och illegal jakt i vissa områden, men också på grund av förstörda livsmiljöer, andra rovdjur och framför allt miljögifter.
Två utterarter lever uteslutande i saltvatten
Den marina uttern (Lontra felina) lever längs Sydamerikas västkust, från Peru till södra Argentina. Det är en liten utter som simmar lätt i de gigantiska vågorna. Havsuttern (Enhydra lutris) lever i Stilla Havet längs kusterna i Ryssland, Japan och Nordamerika.
–Många blandar ihop vår utter med havsuttern som finns i Stilla havet, men den lever ju mer som en val än som en utter. Den lever dygnet runt till havs, där äter den, sover, parar sig och föder upp sina ungar. Det är sällan den går upp på land. Den kan dyka 40 meter för att hitta sjöborrar eller krabbor som de öppnar med hjälp av en sten, säger Anna Roos.
Kontakt
Anna Roos
Epost: anna.roos@nrm.se
Tel: 08-519 542 23
Eva Kylberg
Epost: eva.kylberg@nrm.se
Tel: 08 -519 541 05
Ämnen
Kategorier
Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Naturhistoriska riksmuseet är en statlig myndighet och ett av Sveriges största museer. Vi vill öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Det är därför vi forskar och sprider kunskap och upplevelser. När det leder till fascination och livslångt engagemang har vi lyckats.
De naturhistoriska samlingarna innehåller fler än 11 miljoner växter, djur, svampar, miljöprover, mineral och fossil. Samlingarna är grunden för forskning och utställningar där vår ambition är att vara av världsklass. För besökarna finns flera permanenta utställningar och kupolbiografen Cosmonova som visar filmer i världens största filmformat, IMAX.
