Informationen på denna sida är avsedd för journalister, press och media. Klicka ja för att komma till nyhetsrummet. Klickar du nej kommer du tillbaka till mynewsdesk.com.
Forskare vid Naturhistoriska riksmuseet har hittat förkolnade frön från krittiden och undersökt dem med hjälp av röntgentomografi. Detta publiceras i senaste numret av tidskriften Nature. Fossil av detta slag ger mer kunskap om fröväxternas och därmed också blomväxternas släktträd och evolution.
En skogsbrand kan verka förödande för vegetationen, men för paleontologer är det tvärtom. Bränder som rasade under krittiden, dinosauriernas tid för mer än hundra miljoner år sedan, har lett till att många växter som annars inte skulle ha bevarats nu finns kvar som förkolnade fossil. Inte nog med det: De är så välbevarade att man kan studera deras cellbyggnad i minsta detalj.
Röntgentomografi är det som används på sjukhus för att få 3D-bilder av patienternas innanmäten, men här har man använt kraftigare röntgenstrålning för att kunna se detaljer ned till en tusendels millimeter. Resultatet har blivit en nygammal förståelse av blomväxternas ursprung.
I dag finns det bara fem huvudgrupper av fröväxter: kottepalmer, ginkgo, nakenfröiga barrträd, blomväxter, och Gnetales. Den sistnämnda innefattar den bisarra Welwitschia, som bildar stora bladhärvor i Namibias öknar. Under krittiden fanns det betydligt fler grupper av fröväxter, och dessa förenar ofta egenskaper från flera av de nu levande grupperna.
De förkolnade fröna visade sig tillhöra växter som är närmast släkt med Gnetales och den utdöda växtgruppen Bennettitales. Gnetales betraktades länge som blomväxternas närmaste levande släktingar, men den tolkningen kom i vanrykte när genetiska jämförelser verkade peka åt annat håll. De förkolnade fröna uppvisar emellertid drag som förenar dem med såväl blomväxter som Gnetales, och med ytterligare några utdöda grupper från krittiden. De visar därmed hur de blommande växterna kan ha uppstått, och de ger stöd åt den tolkning som säger att blommornas närmaste levande släktingar är de udda Gnetales.
Källa: Nature, Vol 450, 22 November 200, doi:10.1038/nature06278, Friis et al.
För ytterligare information kontakta:
Else Marie Friis
Professor i paleobotanik
Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08 519 541 55
E-post: else.marie.friis@nrm.se
Stefan Bengtson
Professor i paleozoologi
Naturhistoriska riksmuseet
Telefon: 08-519 542 20
E-post: stefan.bengtson@nrm.se
Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.