Gå direkt till innehåll
Ett spår av en ny nedslagskrater i form av en liten sten (lilla bilden) upptäcktes längs inlandsisen på Grönland. Foto William Hyde/Pierre Beck.
Ett spår av en ny nedslagskrater i form av en liten sten (lilla bilden) upptäcktes längs inlandsisen på Grönland. Foto William Hyde/Pierre Beck.

Nyhet -

Spår av en miljard år gammalt meteoritnedslag hittat på Grönland

En grupp internationella forskare har hittat bevis för ett meteoritnedslag som inträffade för ungefär en miljard år sedan. Spåren av kratern, troligen dold under inlandsisen om den fortfarande finns bevarad, är bland de äldsta som hittats på jorden. Upptäckten ger en fingervisning om att det fortfarande finns många oupptäckta kratrar spridda över världen.

Idag finns det cirka 200 bekräftade nedslagskratrar på jorden, varav åtta i Sverige och tolv i Finland. Det innebär att tio procent av alla kända nedslagskratrar i världen finns i dessa två länder. En orsak till att så pass många finns här är att berggrunden är relativt gammal och välbevarad. En annan anledning är att andra områden på jorden inte är lika väl undersökta.

Få nedslagskratrar hittade på Grönland

Trots att Grönland är världens största icke-kontinentala ö har endast en bekräftad nedslagskrater hittats där. Det beror på att nästan 80 procent av Grönland är täckt av inlandsis. Men nu har alltså spår av en ny nedslagskrater i form av en liten sten upptäckts. Den lilla stenen hittades längs med kanten av inlandsisen i regionen Inglefield Land på nordvästra Grönland.

– Den lilla stenen stack ut bland alla andra stenar och stenblock som täcker det mestadels platta landskapet. Det är en smält sten som bildats av de enorma temperaturer och tryck som uppkommer under ett meteoritnedslag. Det kan mäta sig med de som finns inne i jordens kärna, säger Gavin Kenny, geolog vid Naturhistoriska riksmuseet.

Provet har analyserats i laboratorium på Naturhistoriska riksmuseet

Provet samlades in på Grönland 2019 av ett internationellt forskningsteam och den nya studien har publicerats i tidskriften Geology. När provet analyserades med hjälp av moderna elektronavbildningstekniker vid Naturhistoriska riksmuseet kunde forskarna bekräfta att detta prov bildats i en nedslagskrater.

Undersökningar gjorda vid NordSIMS jonmikrosond-laboratoriet, också vid Naturhistoriska riksmuseet, visade att nedslaget inträffade för ungefär en miljard år sedan. Då såg jorden mycket annorlunda ut jämfört med idag. Större delen av jordens landmassa låg samlad i superkontinenten Rodinia.

– Vi letade efter zirkonkorn i provet, eftersom dessa uranbärande mineral kan ge precisa radiometriska åldrar. Zirkon används vanligtvis för att tidsbestämma geologiska händelser, men under ett meteoritnedslag kan de enorma trycken och temperaturerna få zirkonkorn att ”återställas” och registrera exakt tidpunkt för ett nedslag, säger William Hyde, huvudförfattare till studien, då doktorand vid Globe-institutet vid Köpenhamns universitet, nu postdoktor vid Lunds universitet.

En annan krater upptäcktes i området för några år sedan

Sedan tidigare har medlemmar i samma forskningsteam hittat övertygande bevis för en annan nedslagskrater i Inglefield Land kallad Hiawatha-kraterstrukturen. Åldern på den kratern fastställdes nyligen till cirka 58 miljoner år. Eftersom det nya provet bedöms vara cirka en miljard år gammalt, är det inte från samma nedslagskrater.

– Att upptäcka spår av ett nytt meteoritnedslag var verkligen överraskande. Vi planerade att undersöka fler nedslagsprov insamlade i Inglefield Land för att studera Hiawatha-kraterstrukturen. Det här provet var något oväntat och spännande, säger William Hyde.

Skulle kunna härstamma från en krater upptäckt 2019

Var det nya provet kommer från är fortfarande okänt, men mycket tyder på att det kommer från en nedslagskrater längre inåt land, dold under Grönlands inlandsis. Provet skulle kunna härstamma från en möjlig nedslagskrater på nordvästra Grönland som NASA-forskaren Joseph MacGregor, en av författarna till denna nya studie, hittade spår av 2019. Än så länge har den dock endast identifierats via fjärranalys och är inte en bekräftad nedslagskrater. Men dess placering lämpar sig väl för att förklara ursprunget provet.

– Studien visar att det är möjligt att upptäcka nya nedslagskratrar genom att leta efter löst material på marken. Detta behövs särskilt vid otillgängliga platser på jorden, som mestadels isbelagda områden på Grönland och Antarktis, säger William Hyde.

Kontakt

Gavin Kenny, geolog Naturhistoriska riksmuseet
Tel: 0790761373
Email: gavin.kenny@nrm.se

William Hyde, postdoktor vid Lunds universitet
Tel: +45 938 876 78
Email: william.hyde@geol.lu.se

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Catharina Hammarskiöld

Catharina Hammarskiöld

Presskontakt Kommunikationschef 0851955188
Caroline Borgudd

Caroline Borgudd

Presskontakt Marknads - och kommunikationsstrateg Cosmonova och utställningar 08-51954012
Caroline Forsström

Caroline Forsström

Presskontakt Marknadskommunikatör 08-519 551 92
Didrik Vanhoenacker

Didrik Vanhoenacker

Presskontakt Jourhavande biolog nummer för journalister 0709993813
Åsa Peterson

Åsa Peterson

Presskontakt Vetenskapskommunikatör Forskning och vetenskap 0736-794771

Relaterat innehåll

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet

Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige