Museet i media - Västbaserad kost hos stenåldersfolk, förhistorisk lax med betar och vilken nytta gör skarven?

Detta är en sammanställning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media denna kortvecka. Det handlar bland annat om stenåldersfolk som åt mest växtbaserat och förhistoriska laxar som använde betar för att slåss. Men så klart även en hel del pollen och om vilken nytta skarven gör.

Ny studie: stenåldersfolk åt mest växtbaserat

Dagens Nyheter skriver om en ny studie som visar att en grupp jägare och samlare i nuvarande Marocko för ungefär 15 000 år sedan främst livnärde sig på mat från växtriket.

Det är en internationell forskargrupp som har kommit fram till det genom att göra kemiska analyser av tandemalj och skelettdelar som påträffats i Taforalt-grottan i nuvarande Marocko. Resultaten publicerades nyligen i tidskriften Nature Ecology & Evolution.

– Vi människor har nog aldrig fått majoriteten av våra kalorier från kött, med några få undantag i väldigt karga miljöer som exempelvis Arktis, säger Lars Werdelin, professor i paleobiologi hos oss på museet, till Dagens Nyheter.

Lars Werdelin har själv inte deltagit i den nya studien, men tycker att den är intressant och välgjord – och att den balanserar bilden av stenåldersmänniskan som en ständigt jagande person med ett spjut i handen.

Förhistorisk jättelax använde betar för att slåss

Dagens Nyheter skriver en intressant artikel om den största laxarten vi känner till som befolkade den amerikanska nordvästkusten för runt fem miljoner år sedan. Oncorhynchus rastrosus tros ha kunnat mäta upp till 2,7 meter och väga uppemot 200 kilogram, nästan dubbelt så lång och många gånger tyngre än de största laxarna som kan dyka upp i svenska vatten.

Fossil av den monstruösa fisken beskrevs för första gången på 1970-talet, och förutom storleken har tänderna fascinerat forskarna. Längst fram vid nosen var den utrustad med vad som antagits vara två stora huggtänder, vilket gav fisken smeknamnet sabeltandad lax.

Men nya fynd visar att fisken inte hade något drakliknande jättegap, utan snarare påminde om ett vildsvin. Forskare vid vid Oregon State University, som ligger bakom studien, föreslår i en artikel i den vetenskapliga tidssktiften Plos One att Oncorhynchus rastrosus bör kallas för spiktandad lax istället för sabeltandad lax.

– De får mig att tänka på fromma växtätande dinosaurier som antingen hade en svans med en klubba eller vassa taggar längst ut för att försvara sig. Kanske kunde fisken daska till en rival eller motståndare med huvudet och riva den med tänderna, säger Bo Delling som är intendent på Naturhistoriska riksmuseet och själv forskar på laxfiskar, till Dagens Nyheter.

Värmen har väckt björkpollen – risk för höga halter

Det varma vädret i förra veckan gjorde att björkar inledde sin blomning. Under helgen var det därför stor risk för höga halter av björkpollen, särskilt i de södra delarna av landet, skrev Dagens Nyheter.

– Många allergiker kommer känna av det här, säger Agneta Ekebom, intendent på palynologiska laboratoriet på Naturhistoriska riksmuseet, till tidningen.

Mycket björkpollen i Stockholm

Eftermiddag i P4 Stockholm pratar om att det var många som hade det jobbigt med björkpollenallergi i helgen när det blev så där varmt i lördags. Agneta Ekebom, intendent på Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuseet, medverkade i programmet och berättade att det var mycket höga halter av björkpollen i helgen när det var som varmast på lördagen. ”Det är nästan som att det knakar till i naturen när det kommer så där mycket värme efter en kall period”, säger Agneta Ekebom i programmet.

Pollenexperten: Kulmen är nådd

Med temperaturer uppåt 20 grader i Stockholmsområdet i helgen släppte en stor del av björkarna sitt pollen. Bara i ett enda hänge på en björk finns 5 miljoner pollen, rapporterar P4 Stockholm.

Agneta Ekebom på Palynologiska laboratoriet vid Naturhistoriska riksmuseet kommer nu med lugnande besked efter pollenchocken.

Färre besöker museer med slopad fri entré

I januari 2023 togs fri entré bort från de statliga museerna efter beslut från regeringen. För de museerna som haft gratis inträdde 2022 minskade besöken med 21 procent, skriver SVT Nyheter.

På museerna som inte ingick i fri entréreformen och därmed varit avgiftsbelagda hela tiden, blev besöken istället fler. Besöken ökade med 14 procent – nästan 400 000 besök.

Störst besökstapp förra året hade Medelhavsmuseet, som förlorade 49 procent av sina besökare mellan 2022 och 2023. Vasamuseet ökade antalet besökare med 32 procent under samma besöksperiod. Eftersom Naturhistoriska riksmuseet höll stängt under senare delen av 2023 på grund av åtgärder med innertaket, finns det ingen relevant statistik härifrån.

Till sist... Biologen svarar: Gör skarven nytta?

Skarven är hatad av både fiskare och grannar. Men gör de egentligen någon nytta? Det frågar Gefle Dagblad Didrik Vanhoenacker som är jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet. Han tycker att det är en lurig fråga och tycker att frågan man bör ställa är ”nytta för vem?”

– En jägare tycker förstås vildsvin gör nytta för att de är goda att äta, men det tycker inte bonden när de bökar i hans mark. För andra, som inte påverkas av vildsvinen, kommer de inte att spela någon roll.