Gå direkt till innehåll
Martin Irestedt är med i ett längre reportage i Club 300:s tidning Roadrunner. Foto Jonas Sverin
Martin Irestedt är med i ett längre reportage i Club 300:s tidning Roadrunner. Foto Jonas Sverin

Blogginlägg -

Museet i media - snart öppnar museet, många utterarter lever under hit och fästingar som har oralsex

Det här är en sammanfattning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar dels om att vi snart öppnat upp portarna för allmänheten igen, men också att många utterarter lever under hot, om forskaren och globetrottern på Örskär och att fästingar har oralsex.

Efter takraset – nu öppnar Naturhistoriska

Nu öppnar Naturhistoriska riksmuseet igen. Efter takraset i fjol har flera lokaler renoverats och nu tar museet emot besökarna med en ny utställning om haven, skriver Dagens Nyheter.
– Fokuset i sommar är att djupdyka i vatten, säger museets strateg Caroline Borgudd.
Utöver Caroline Borgudd, pratar även servicetekniker Björn Elf om tekniken i Cosmonova, projektlederare Claes Enger om utställningen Värld av vatten och överintendent Lisa Månsson.

Många av världens utterarter lever under hot

Vi skickade ut ett pressmeddelande i veckan för att uppmärksamma att den 29 maj var det världsutterns dag. Den instiftades för att lyfta att många av världens utterarter lever under hot. Av världens 13 utterarter lever bara en art i Europa. Den drabbades hårt av miljögifter på 1960-1990-talen och försvann från merparten av Sverige och Europa. Men efter förbuden mot miljögifterna PCB och DDT har uttern återhämtat sig och finns nu i stort sett hela landet, förutom på Gotland.

–Numera får vi in omkring 230 uttrar per år. De allra flesta av dem har dött i trafiken, och en mindre andel har fastnat i fiskredskap och drunknat, säger Eva Kylberg, biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

–Generellt sett så mår uttern i Sverige bra, men det kan snabbt ändras. Uttern blir inte så gammal, bara några år, och därför kan en negativ förändring i dess miljö snabbt påverka uttern på populationsnivån och därför är det viktigt att fortsätta med arbetet att inventera utter, och studera dess hälsostatus och miljögiftsbelastning, säger Anna Roos, ekotoxikolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Melting Pot i Naturmorgon

I SR:s Naturmorgon pratades det om årets forskarseminarium Melting Pot på Naturhistoriska riksmuseet. Det var reporter Sara Sällström som fick frågan vad som görs för att rädda den biologiska mångfalden och vad hon själv gjorde på den biologiska mångfaldens dag den 22 maj.

”Jag var på ett seminarium, lite sådär journalistiskt sätt att fira kanske. Men det var ett seminarium med forskare på Naturhistoriska riksmuseet som berättade en massa olika roliga och spännande saker om sin forskning. Så då har jag orienterat mig lite grann i vad som händer i den delen av biologisk mångfaldssfären kan man säga,” svarar Sara Sällström.

Forskaren och globetrottern på Örskar

Tidningen Roadrunner, som görs av Club300, har gjort ett långt reportage om Martin Irestedt i sitt senaste nummer. Martin är också på framsidan av tidningen.
”För den bredare skådarmassan är nog Martin Irestedt mest känd som Rk:s (Birdlife Sveriges raritetskommitté, reds. anmärkning) motpol när det gäller azurmesar. En roll han tog på sig frivilligt och känner sig bekväm med. Men mesarna är mest ett hobbyprojekt. I första, andra och tredje hand är han evolutionsforskaren och världsskådaren som helst primärsliter på Örskar”.

Tyvärr finns artikeln inte online, men ett fysiskt exemplar av tidningen finns på Didrik Vanhoenackers rum för lån. Under tiden går det att läsa artikeln ”Fågelskådare finansierade studie om azurmesen”.

DN väljer: Här är 10 evenemang för en lyckad helg i Stockholm

DN:s Anders Haraldsson tipsar om de bästa premiärerna, konserterna, utställningarna och evenemangen, hämtade från DN:s Kalendarium. Så här står det om Naturhistoriska riksmuseet:
” Naturhistoriska riksmuseet återöppnar. Tisdagen den 4 juni, från klockan 11.
Äntligen återöppningsdag efter att ett innertak rasade och museet fick stänga i somras. På tisdag kan alla besökare hälsa på T-rex och se den nya utställningen ”Värld av vatten”. Det blir även premiär av nya filmen ”Blåvalar - jättarnas återkomst”, på Cosmonova. Regissören finns då på plats och berättar.
Dagen till ära bjuder museet på extra festlig stämning med utklädd personal.
Läs mer och köp biljett här: www.nrm.se/valkommentillbaka"

Jourhavande biolog i i P4

Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker var med i Kvällspasset i P4 i veckan och pratade om vilka frågor han brukar få om djur, växter och insekter. Går att lyssna på här, från ca.23.50. Han var även med i P4 Västernorrland om pratade om igelkottar. Det går att lyssna på här ca.47 minuter in i sändning.

Rådjurskid födda i Johanneberg – mitt i Fatimas trädgård

När Fatima Salberger tittade ut i trädgården i går hade hon besök av ett rådjur. Kul, tänkte hon, men snart kom nästa överraskning. Honan var dräktig – och hade kommit till trädgården för att föda.

– Jag kände mig nästan chockad, säger hon till Göteborgsposten.

Didrik Vanhoenacker, biolog vid Naturhistoriska riksmuseet, säger till tidningen att det inte är helt förvånande att rådjurshonan letade sig in i Fatimas trädgård.
– Det coola är att jag har en kompis som nyss råkade ut för exakt samma sak, säger han och utvecklar:
– De rådjur som i dag kommer in i tät- och förorter är ganska vana vid att det finns människor. Det är inte säkert att de uppfattar det som något farligt, utan i stället kanske de bara uppfattar trädgården som en lite lugnare vrå.

FILM: Här syns en vit dovhjort i kommunen

Mehmet Göker körde bil när han såg något märkligt vid sidan av vägen. Var det en vit hjort? Skriver Nynäshamnsposten. Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet, säger till tidningen att det ser ut att vara en vit dovhjort i filmen. Den vita färgen beror på att djurets pigmentceller saknar förmåga att producera melanin.

Ringtrast flög mot döden – nu blir han forskningsmaterial

Det hördes en duns mot fönstret. Sen kunde jägarparet Michael och Christine Hansson konstatera att fågeln var död. Istället för att bli apportträning åt hundarna skickas den nu till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm, skriver Helsingborgs Dagblad.

Till sist... Det visste du inte om fästingar: ”Har oralsex”

P4 Värmland rapporterar om att många har fästingen långt ner på sin lista över favoritdjur. Men vet du egentligen så mycket om de små blodsugande krypen? I klippet berättar jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker allt från hur fästingar parar sig till hur du vet om den fästing som bitit dig är ofarlig eller potentiell smittbärare.

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Catharina Hammarskiöld

Catharina Hammarskiöld

Presskontakt Kommunikationschef 0851955188
Caroline Borgudd

Caroline Borgudd

Presskontakt Marknads - och kommunikationsstrateg Cosmonova och utställningar 08-51954012
Caroline Forsström

Caroline Forsström

Presskontakt Marknadskommunikatör 08-519 551 92
Didrik Vanhoenacker

Didrik Vanhoenacker

Presskontakt Jourhavande biolog nummer för journalister 0709993813
Åsa Peterson

Åsa Peterson

Presskontakt Vetenskapskommunikatör Forskning och vetenskap 0736-794771

Relaterat innehåll

Uttern kan ha extremt höga halter av många olika miljögifter, och används i många länder som miljöindikator för att hitta förorenade områden. Foto Anna Roos

Många av världens utterarter lever under hot

Den 29 maj är det världsutterns dag. Den instiftades för att lyfta att många av världens utterarter lever under hot. Av världens 13 utterarter lever bara en art i Europa. Den drabbades hårt av miljögifter på 1960-1990-talen och försvann från merparten av Sverige och Europa. Men efter förbuden mot miljögifterna PCB och DDT har uttern återhämtat sig och finns nu i stort sett hela landet.

Azurmesar är ovanliga i Sverige, därför blev många fågelskådare upprörda när två kryss ströks för några år sedan. Foto Shutterstock/Vitpolyak

Fågelskådare finansierade studie om hybridinslag hos azurmesen

Azurmesen är en art många fågelskådare drömmer om att kryssa. Därför rörde det upp känslor när Birdlife Sveriges raritetskommitté valde att stryka två fynd av azurmes i Sverige, då de hade mindre avvikelser i fjäderdräkten. Två medarbetare på Naturhistoriska riksmuseet lyckades med hjälp av medborgarfinansiering genomföra ett genomiskt projekt med målet att rädda kryssen.

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet

Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige