Museet i media - Rekorddåligt getingår, strandade näbbvalar och exploderande myror

Efter ett sommaruppehåll är Museet i media tillbaka! Detta är en sammanställning av hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media de senaste fyra veckorna. Det har bland annat handlat om att fjällmiljön är gynnsam för huggormar, ett rekorddåligt getingår, om strandade valar som förbryllar och myror som exploderar.

Fjällmiljön gynnsam för huggormar – blir äldre och längre

SR P4 Jämtland rapporterar om att ormar i fjällen kan vara vanligare än man tror. Johan Nylander är herpetolog och ormexpert vid naturhistoriska riksmuseet, och enligt honom kan miljön i fjällen vara särskilt gynnsam för huggormar.

Rekorddåligt getingår – därför saknas klassiska flygfäet

De de gulsvarta svärmar som vissa år trängs för att sörpla ur våra saft- och ölglas lyser med sin frånvaro i år. Experternas prognos är att getingsommaren uteblir i år, skriver Göteborgs-Posten.
Exakt hur många getingar som finns just nu är oklart. Men även Peter Nilsson, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, delar bilden av att det är ont om getingar i år.

– Ingen mäter exakt, men vad jag själv har upplevt är det nästan rekordfå getingar. Det skulle inte förvåna mig om i år blir rekorddåligt getingår, säger han.

P4 Jönköping rapporterar att det har varit en dålig getingsommar i år och det påverkar naturen. Anticimex haft rekordfå ärenden i år som handlar om getingar. Men getingarna behövs i naturen på flera sätt, säger Peter Nilsson, vikarierande jourhavande biolog på naturhistoriska riksmuseet. Även Nya Dagbladet skriver om den dåliga getingsommaren.

Strandade valar förbryllar

I slutet av juli strandade tre näbbvalar på Bjärehalvön i nordvästra Skåne. Det är väldigt ovanligt att arten påträffas i svenska vatten, men antalet valar som strandar har ökat och forskarna vet inte varför, skriver Extrakt.

De tre valarna som strandade på Bjärehalvön var av arten Sowerbys näbbval. En av dem lyckades ta sig loss medan de två andra dog. Dessa har nu obducerats av ett team från Statens veterinärmedicinska institut, SVA, och Naturhistoriska riksmuseet men orsaken till strandningen är fortfarande oklar, skriver SVA i ett pressmeddelande.

Sowerbys näbbval blir drygt fem meter lång som vuxen och kan väga över ett ton. Den lever oftast i små grupper om uppemot tio individer på stora djup i Nordatlanten. Det är väldigt ovanligt att Sowerbys näbbval påträffas i svenska vatten. Trots att strandningar sker väldigt sällan verkar strandningsfrekvensen ha ökat de senaste tio åren.
– Det är mycket ovanligt med strandningar av Sowerbys näbbvalar, de håller annars till på stora djup i Atlanten. Under mer än hundra år har vi bara fått in fem individer tidigare, säger Anna Roos på Naturhistoriska riksmuseet.

Även Veterinärmagazinet skriver om de strandade näbbvalarna.

Här dyker ovanliga delfinen upp på Västkusten: ”Blev lite dramatiskt”

Christoffer och familjen var ute med båten för att fiska på Västkusten när de fick oväntat sällskap av en strimmig delfin.

– Det blev lite dramatiskt för att först trodde vi att det var en säl, sen såg jag en fena och tänkte att det måste vara en haj, säger Christoffer Fredriksson till TV4 Nyheterna.

Åsa Dalsätt, biolog vid Naturhistoriska riksmuseet bekräftar för TV4 Nyheterna att det rör sig om en strimmig delfin. Hon tillägger att arten senast sågs vid Väderöarna, inte långt ifrån Kosterhavet, år 2020.

– Men även 1998 sågs arten i svenska vatten, men då under längre tid och längre söderut, i närheten av Halmstad, säger hon till TV4 Nyheterna.

Åsa Dalsätt tipsar även om hemsidan Valar.se som gärna tar emot rapporter om valar, som delfinerna tillhör.

Stor mängd sälkadaver vid Svenska Stenarna

När Gräddöbon Göran Hedberg var ute på sjön för två veckor sedan och passerade Svenska Stenarna fick han syn på något otäckt. Ett stort antal kadaver av sälkutar ska ha legat utspridda på ön, skriver Tidningen Skärgården. Det hela tycks ha en rimlig förklaring. Linnea Cervin på Naturhistoriska riksmuseet har varit i kontakt med Länsstyrelsen i Stockholm som berättat att det rör sig om många ruttna och små individer. Hon berättar att de med allra största sannolikhet fötts i början på året.

– När det är kutningsperiod brukar de samlas på kobbar och liknande och då kan vi snacka om hundratals sälar på en och samma kobbe eller ö. När det aggregerar så många sälar är det såklart så att vissa kutar inte överlever kutningsperioden, säger Linnea Cervin.

Även Norrtelje Tidning rapporter om händelsen.

Is there life on Mars?

Den frågan ställde sig David Bowie och nu P3 Nyheter. Forskare har för första gången hittat flytande vatten på Mars. Det är enligt en ny studie från NASA.
– Vi har hittat med hjälp av seismisk data att på ett visst djup är berget väldigt poröst. Det är mycket sprickor och hålrum och där inne finns det flytande vatten, säger Magnus Ivarsson, forskare på Naturhistoriska riksmuseet inom astrobiologi.

Vattnet kom förmodligen dit när Mars både hade floder, sjöar och kanske till och med hav för över tre miljarder år sedan enligt studien.

– Det här betyder inte att det finns liv på Mars. Men det förändrar ganska mycket i sökandet efter liv. Det som allt liv behöver är just flytande vatten. Så nu kan man väl säga att det ser mycket bättre ut om man tänker liv på Mars. Det är alla kriterier som de behöver finns nu en bit mer. Men sen om det finns liv eller inte, det återstår att se, säger Magnus Ivarsson.

Vi har gjort en video med Magnus Ivarsson om den här upptäckten och delat den på sociala medier.

Snokfakta i Naturmorgon

Naturmorgon rapporterar om att Ewa Nilsson hittade 120 snokäggskal i sin kompost utanför Karlstad. När kom de dit? Och varför snuddade en snok Eva Mahréns ben när hon satt på en klippa i Stockholmsnaturen. Snokexperten Ludvig Palmheden vid Naturhistoriska riksmuseet berättar i Naturmorgon om Jacobssons organ och snokägg.

Floresmänniskan blev kortvuxen snabbare än vad man tidigare trott

Ett nytt fynd av ett mänskligt överarmsben på ön Flores visar att den forntida människoarten Homo florensiensis blev kortvuxen snabbare än vad man tidigare trott. Lars Werderlin, professor i paleobiologi på Naturhistoriska riksmuseet har läst studien och blir intervjuad om den i Vetenskapsradion.

Människaarten upptäcktes på ön Flores, öster om Java i Indonesien 2004. Fynden var skelettdelar från flera individer och tydde på en människoart som var väldigt kortväxt, ungefär en meter lång. De tidigare fynden daterades till att vara omkring 60 000 år gamla, medan de nya fynden är över 650 000 år gamla enligt forskarna. Det har diskuterats mycket vilken art som kan ha gett upphov till Floresmänniskan. Och nu verkar det som att Floresmänniskan härstammar från homo erectus.

Homo Erectus hade en medellängd på omkring 160-170 centimeter och Floresmänniskan blev mycket mindre när de kom till ön. Lars Werderlin menar att det här är ett vanligt förekommande fenomen. Stora arter som isoleras på öar blir mindre på grund av näringsbrist till följd av sämre mattillgång. Detta gäller alla djur, inte bara människor utan även till exempel elefanter.

Anders märkliga fågelfynd – en rosa duva

En färgsprakande duva – mitt på en parkering i Indal, skriver Sundsvalls Tidning.

– Det var helt osannolikt, säger Anders Aspenrud om mötet med den rosa fågeln.

Biologer som ST pratat med tror att människan varit inblandad. Bakom den säregna fågeln kan det finnas en rimlig förklaring. Vid flera tillfällen i England har rosa duvor setts, förklarar Åsa Dalsätt, vikarierande jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

– Jag har hittat två artiklar om rosa duvor därifrån. Då har det varit de som färgat sina duvor antingen för att de ska bli fina till ett bröllop eller helt enkelt för att de ska kännas igen, säger hon till Sundsvalls Tidning.

Nu drar björnjakten igång

Nu drar björnjakten igång i Sverige. Från Värmland och norrut får 486 björnar får skjutas. Det är en kraftig minskning från förra året. Det beror på att björnstammen anses ha gått ner efter en hård avskjutning de senaste åren, rapporterar TV4 Nyheterna.

Den uppskattade nivån av björnstammen är ungefär 2 500 individer, enligt Naturhistoriska riksmuseet. Det är cirka 1000 björnar mer än vad som räknas som en lägsta nivå för en gynnsam björnstam. Men alla länsstyrelser utom Värmland och Västernorrland sänker nu kvoterna. 486 björnar får skjutas jämfört med förra årets historiska toppnotering på 649. Västerbotten är ett av de län som i år minskar kvoten rejält.

Dags för björninventering i Västerbotten

Samtidigt som licensjakten på björn startade inleddes även björninventeringen. I år samlas det spillning i Västerbotten för att kunna fastställa hur många björnarna är och var i länet de finns, skriver Jakt & Jägare.
Närmare 12 000 provrör har skickats eller lämnats till jaktlag och andra aktörer. Det finns även utlämningsställen runt om i länet där man kan hämta insamlingskit. Målet är att få in så många prov som möjligt från hela länet.

De insamlade spillningsproverna skickas till Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm som ansvarar för dna-analyserna och beräknar hur många björnar som finns i länet och var de håller till. Även Svensk jakt skriver om björninventeringen.

Varning för parkslide

P4 Västernorrland pratar om den invasiva växten parkslide som återfinns i en del trädgårdar och som Naturvårdsverket varnar för. Är man aktiv i trädgårdsgrupper och så på sociala medier, så dyker de här varningarna upp med jämna mellanrum. Marcus Arnerup, på enheten för botanik på Naturhistoriska riksmuseet berättar att det är en väldigt besvärlig invasiv art, då den kan växa upp till två meter på en säsong.

Vilken funktion fyller bananflugor?

Den här tiden på året drar bananflugorna in i våra hem, rapporterar P4 Västernorrland. De bosätter sig i vasken och surrar runt kompostpåsar och fruktfat. Men vad fyller de för funktion egentligen? Marcus Arnerup, vikarierande jordhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet, säger att som alla saker som lever är bananflugornas enda mål i världen att göra fler bananflugor. Andra djur som tex spindlar äter även bananflugor och bananflugornas larver äter även upp ruttnande frukter och svamp i naturen.

P4 Västernorrland spelar även upp en favorit i repris från 2018 och hör hur Naturhistoriska riksmuseets jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker förklarar varför bananflugorna gillar sex och alkohol.

Vad fyller fästingen för funktion?

Varför finns ens fästingar? Skulle vi inte klara oss bättre utan dem? Talkshow i P1 diskuterar ämnet tillsammans med Peter Nilsson, jourhavande biolog på Naturhistoriska Riksmuseet, och Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola.

Älg vid loppis ville bara äta äpplen

För loppisbesökarna som botaniserade på Fatbursvägen på söndagen blev det ännu mer äventyr än man hade förväntat sig, då en stor älg stod och åt i en av villaträdgårdarna. Enligt en granne var värdfolket bortresta så älgen tog tillfället i akt att låta sig väl smaka av det överflöd av äpplen som fanns både i äppelträdet och på marken.

Mariefreds Tidning Måsen har frågat Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, vad man ska göra när man får besök av en älg i trädgården. Många blir förtjusta när de ser en älg och vill gärna ha ett foto, men det är viktigt att ta det lugnt, förklarar han.

– Agera inte paparazzi. Gå inte fram och ta en närbild. Då blir älgen trängd. I sällsynta fall kan det finnas en risk att älgen känner sig hotad och vill försvara sig.

Till sist... Myror som exploderar

Podcasten A-kursen pratar om myror och steklar som kan skydda sin koloni genom att offra sig själva. Bin dör ju efter ett stick. Och så finns det en del arter av myror som kan explodera. Bland annat en som fått det passande namnet Colobopsis explodens. När dessa myror känner sig hotade får de så kraftiga muskelspasmer att bakkroppen spricker och myran dör. Podcasten refererar till en intervju Mattias Forshage, entomolog vid Naturhistoriska riksmuseet, gjort med SVT.

– Explosionen frigör en klibbig och giftig vätska som är till för att döda eller få en fiende att backa undan. Alltså offrar myran sitt eget liv för att försvara sina fränder, säger Mattias Forshage, entomolog vid Naturhistoriska riksmuseet till SVT.