Museet i media - Plattmask döpt efter ABBA, ny studie om denisovamänniskan och snok på innerstadskrog

Det här är en sammanfattning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om en plattmask döpt efter ABBA, om denisovamänniskan och en snok på en restaurang på Södermalm i Stockholm.

Plattmask döpt efter ABBA

Vi gjorde ett pressutskick om att en parasitisk plattmask som upptäckts på Svalbard har döpts efter den svenska popgruppen ABBA. Att namnge arten efter gruppen var ett sätt för forskarna att visa sin beundran för deras musik och den positiva inverkan den har haft på deras liv.

Den nya arten upptäcktes efter en noggrann och långvarig jämförelse med ett stort antal exemplar som finns bevarade i Naturhistoriska riksmuseets samlingar av ryggradslösa djur, inom ramen för ett forskningsprojekt finansierat av Svenska artprojektet. Artens namn på latin är Derogenes abba.
Namnet föreslogs av Jean-Lou Justine, en fransk parasitolog. Under arbetet med teckningarna lyssnade den ansvarige forskaren Chahinez Bouguerche, vid Naturhistoriska riksmuseet, på sitt favoritband ABBA och bestämde sig för att hedra denna välkända figur.

– Att namnge en art efter ABBA markerade också att det gått 50 år sedan den magiska kvällen i Brighton då ABBA vann Eurovision Song Contest, medan den vetenskapliga tidskriften Parasite, där artikeln publicerades, firade ett sekel av forskning. Denna blandning av firande och vetenskapligt engagemang är ett exempel på hur forskare kan hedra kulturikoner och samtidigt lyfta fram betydelsen av sitt område, säger Chahinez Bouguerche.

Nyheten plockades upp av TT och fick stor spridning över landet, bland annat dök nyheten upp i DN, Aftonbladet och Göteborgs-Posten. Även den tyska nyhetsbyrån DPA tog upp nyheten.

Ny kunskap om denisovamänniskan

Professor Lars Werdelin var med i Vetenskapsradion och pratade om en ny studie om denisovamänniskan. De har bara varit kända i knappt tio år och nu klarnar bilden av vad de åt och hur de använde redskap. Zandra Fagernäs vid Köpenhamns universitet, är en av forskarna som har studerat benmaterialet.

Stor samling av lavar bestämda av 'lichenologins fader’ upptäckta på Naturhistoriska riksmuseet

För några veckor sedan gjorde vi en nyhet om att Anders Tehler, professor emeritus vid Naturhistoriska riksmuseet just nu håller på att skriva en biografi över lichenologen Erik Acharius (1757–1819). Anledningen till att han började med projektet var tre bortglömda lådor med lavar från ”Herbarium Zwartzii”, som dök upp ur djupet av museets samlingar i samband med renoveringen av botanhuset för några år sedan. Nu har nättidningen Svensk Historia snappat om nyheten.

De skriver att Erik Acharius av många betraktas som ”lichenologins fader”. Cirka 800 föremål direkt härrörande från honom beräknas nu ha hittats i Naturhistoriska riksmuseets botaniska samlingar, varav runt 100 föremål uppskattas vara typmaterial. Fyndet innebär att museet nu innehar en av de största samlingarna av Acharius-material i världen. Svensk Historia delade också nyheten på sina sociala medier.

Få känner till den – desto fler har sett den

Under sommaren skriver SvD:s medarbetare om ett offentligt konstverk som gjort ett starkt intryck på dem. Ludvig Hertzberg skriver om det så kallade Swedish Solar System, världens största modell av vårt planetsystem.

Inte så många verkar känna till dess existens, men desto fler har nog sett åtminstone delar av den. Globen – nej förlåt: Avicii Arena – bildar själva utgångspunkten, solen. I skalenlig storlek och på skalenligt avstånd (cirka 1:20 miljoner) har man sedan placerat ut mer eller mindre konstnärligt utformade planeter och andra himlakroppar runtom i riket.

På gården till Stockholms stadsmuseum står exempelvis Merkurius i brons, stor som en basketboll och ständigt uppvärmd. Jorden och månen svävar i biljetthallen till Naturhistoriska riksmuseet, medan Jupiter (representerad av en ring, 7,1 meter i diameter) befinner sig vid Sky City på Arlanda, och Mars i Mörby Centrum. Vill man se Neptunus får man bege sig ända till Söderhamn. Längst bort, i Kiruna, är solsystemets yttersta gräns (”terminalchocken”) markerad.

Tyra och Malin på Cosmonova

Influeraren Malin, från Malin och Tomas med 217 000 prenumeranter på Youtube, lät dottern Tyra bestämma vad de skulle göra för en dag. Det första de gjorde var att gå på Cosmonova och se filmen Blåvalar – jättarnas återkomst. De älskade båda två filmen och Tyra gav filmen betyget 10 av 10. Kolla på hela videon här.

Larver invaderade Majnes trädgård: ”Jag låter dem härja fritt ett tag”

TV4 rapporterar att på flera platser i landet kan man se en grå, spöklik väv som tagit över träden. Om man närmar sig väven ser man larver som kryper som förbereder sig på att bli fjärilar. Stora mängder av häggspinnmal förekommer ungefär vart tionde år enligt Michael Norén, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet. Även om det ser läskigt ut så är invasioner av häggspinnmal inte farligt för träden.
– Träden är byggda för sådana här angrepp och återhämtar sig, säger Michael Norén.

Ny björninventering i höst

I höst är det åter igen dags för björninventering i Västerbotten, som återkommer vart femte år. ”Ju fler prover desto bättre bild av björnstammen kommer vi att få”, säger Ellinor Sahlén, rovdjursförvaltare på länsstyrelsen Västerbotten, skriver Jakt &Jägare.

Myndighetens förhoppning är att man nu är på väg att närma sig förvaltningsmålet på 350 björnar, höstens björninventering kommer att visa hur väl man har lyckats.Insamlad spillning utgör grund för beräkningarna. Allmänheten är välkommen att bidra mellan den 21 augusti och den 31 oktober.
Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm utför sedan själva analysarbetet.

Jourhavande biolog pratar om fästingar i Morgonpasset i P3

Sommaren är här vilket ju såklart betyder sol, bad och ledigt för många. Men det betyder också att det är säsong för de små blodsugande krypen som kan göra oss alla väldigt sjuka. Den senaste tiden har det dessutom rapporterats om nya arter som sprider nya sjukdomar, rapporterar Morgonpasset i P3. De har bjöd in ”Mr Fästing”, eller snarare jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker, som svarade på frågor om fästingar. Går att lyssna på här ca.02:38:10 in i sändningen.

Didrik Vanhoenacker var även med i Eftermiddag i P4 Stockholm och pratade om samma ämne ca.02.04.30 in i sändningen.

Därför drabbas vissa människor oftare av fästingbett

Är du en person som blivit biten av fästingar flera gånger, eller kanske en av de lyckliga som aldrig blivit biten? Det finns flera anledningar till varför vissa tycks drabbas av fästingbett oproportionerligt ofta – Metro Mode listar några faktorer som kan spela in.

De hänvisar bland annat till en artikel på SVT Nyheter där det står att det kan vara så att vissa av oss har en typ av lukt som lockar fästingarna mer än andra: “Fästingar attraheras av värme och koldioxid, och säkert också av olika kemiska dofter. Där kan vi skilja oss åt”, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet till SVT Nyheter.

Gul skata förbryllar i Alingsås: ”Spännande”

En gulaktig skata har synts till på Sävelund. Mika Melin som jobbar i området lyckades fånga den udda fågeln på bild, skriver Alingsås Tidning. Så förklarar Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, skatans annorlunda färg.

Till sist... Krog fick oväntat besök – av en orm

Ssskål! En restaurang fick en rar kroggäst i form av en snok. Den lades i ett glas innan den fick hjälp tillbaka ut i naturen, skriver Mitt i.
Ett skrik från en gäst riktade uppmärksamheten mot djuret. Det hade letat sig in under möblerna på uteserveringen – inte till Röde orm på Hornsgatan, som man kan tro – utan till restaurang Il Siciliano vid Nytorget.
– Vår mat är så bra att till och med ormar söker sig hit, säger krögaren Norma.
– Oj, det var spännande. Det är verkligen mitt i stan, säger Ludvig Palmheden vid Naturhistoriska riksmuseet, som i flera års tid studerat snokar.

Arten i fråga kallas även vattensnok för att den gärna håller sig nära vatten, berättar han. Det finns platser på Djurgården och i Nackareservatet där de gärna slingrar sig fram.
– Den kan ha vandrat eller simmat därifrån, men inte många gånger har jag hört om snokar så här centralt.

Det kan vara så att ormen åkt snålskjuts med en varuleverans.