Museet i media - ny studie om mammutar, neandertalarsex och mystisk nöt lämnas tillbaka

Detta är en sammanfattning som visar hur Naturhistoriska riksmuseet förekommit i media den senaste veckan. Det handlar bland annat om en ny mammutstudie gjord vid CPG som har fått mycket uppmärksamhet både i Sverige och internationellt. Men även om neandertalarsex, att en stor samling av lavar bestämda av 'lichenologins fader’ upptäckta på museet, och en del om kostnadshyran.

Svensk studie avslöjar den ullhåriga mammutens sista svåra tid före utdöendet

I veckan skickade vi ut ett pressmeddelande om att den sista populationen av ullhåriga mammutar härstammade från färre än tio individer. Trots att stammen återhämtade sig led mammutarna av skadliga mutationer under tusentals år fram till utdöendet. Det visar en ny banbrytande studie, publicerad i tidskriften Cell, gjord vid Centrum för paleogenetik i Stockholm. Studien ger nya insikter kring de långsiktiga genetiska utmaningar arter står inför efter att antalet individer minskat.

–Fram till för 10 000 år var den genetiska mångfalden hos mammutar i nordöstra Sibirien i stort sett oförändrad. Det tyder på att mammutpopulationen var förvånansvärt stabil under den senaste istiden. Detta trots ankomsten av moderna människor och ett flertal klimatförändringar som ägde rum under andra hälften av senaste istiden, säger Marianne Dehasque, som är huvudförfattare till studien.

–Trots att populationen återhämtade sig från nära utrotning till ungefär 300 reproducerande individer, så visar våra analyser att de drabbades av inaveldepression. Resultaten tyder på att mammutarna led av genetiska sjukdomar under hundratals generationer efter återhämtningen, säger Love Dalén, professor i evolutionär genomik vid Centrum för Paleogenetik.

Än så länge har bland annat New York Times, The Economist, Reuters, Dagens Nyheter, TT, Vetenskapsradion och Forskning & Framsteg rapporterat om studien. Marianne Dehasque har också skrivit en populärvetenskaplig text om studien i The Conversation. Flera svenska och internationella publiceringar är på gång.

Neandertalsex gav oss mängder med dåliga gener

Vår kärleksaffär med neandertalarna var kortvarig – och gav oss massor av dåliga gener. Ny forskning visar vad som egentligen hände när vi bestämde oss för att gå utanför komfortzonen och ha sex med en helt annan art, skriver Dagens Nyheter.

Forskarna kunde också beräkna när och hur länge det här genutbytet mellan vår egen art och neandertalarna varade. Enligt studien började vi ha sex med varandra för runt 47 000 år sedan, varefter genutbytet varade i knappt 7 000 år. Det vill säga ända fram till dess att de sista neandertalarna dog ut och försvann. Det låter länge, men ur ett evolutionärt perspektiv är det knappast mer än en kortvarig fling. Tidigare har man trott att vi bytte gener med varandra under minst dubbelt så lång tid.

– I de tidigare uppskattningarna har man enbart utgått från nu levande individer och räknat bakåt. Det som är nytt med den här studien är att man även inkluderat gamla genom. Ju fler sådana du har med i jämförelsen, desto högre blir upplösningen. Om forskarna hade haft ännu fler, hade det här tidsfönstret kanske smalnat av ytterligare. Det är inte alls omöjligt, säger Lars Werdelin.

Stor samling av lavar bestämda av 'lichenologins fader’ upptäckta på Naturhistoriska riksmuseet

Erik Acharius betraktas av många som 'lichenologins fader’. Runt 800 föremål direkt härrörande från honom beräknas nu ha hittats i Naturhistoriska riksmuseets botaniska samlingar, varav runt 100 föremål uppskattas vara typmaterial. Fyndet innebär att museet nu innehar en av de största samlingarna av Acharius-material i världen. Vi gjorde en nyhet om detta på nrm.se och delade på sociala medier.

Anders Tehler, professor emeritus vid Naturhistoriska riksmuseet, håller just nu på att skriva en biografi över lichenologen Erik Acharius (1757-1819). Anledningen till att han började med projektet var tre bortglömda lådor med lavar från 'Herbarium Zwartzii', som dök upp ur djupet av museets samlingar i samband av renoveringen av botanhuset för några år sedan.

– Jag fick det stora nöjet att sortera upp och värdera innehållet i dessa lådor. Jag kunde till min glädje konstatera att merparten av föremålen var annoterade och bestämda av Erik Acharius. Erik Acharius betraktas som 'lichenologins fader’ och hans bidrag till studiet och klassificeringen av lavarna kan, om än i mindre skala, anses ligga i nivå med vad hans lärare och mästare Carl von Linné gjorde för klassificeringen av blomväxterna, säger Anders Tehler.

Mystisk nöt lämnas tillbaka – kan vara 900 år gammal

En hasselnöt som ska ha suttit inmurad i Vreta klosters kyrka är tillbaka efter över 100 år, skriver Corren. Forskaren Anders Telenius tror att den är cirka 900 år gammal. "Nu kan vi slappna av", säger Telenius. Anders Telenius berättar i ett mejl att det handlar om en artikel publicerad i den kulturhistoriska tidskriften RIG (se bilagor 0000-0011) där han tillsammans med en tidigare kollega vid Stockholms universitet har rett ut historien bakom ett utrangerat museifynd från SU:s gamla botaniska institution, samt om repatrieringen av föremålet – en 900-årig hasselnöt – till kyrkan i Vreta kloster, där den en gång för ca 110 år sedan togs om hand av konstvetenskapsprofessorn Johnny Roosval.

Höga hyror pressar myndigheter

Publikt skriver en längre artikel om att när myndigheterna måste betala allt mer för sina lokaler tvingas de i stället spara på annat – med personalnedskärningar och försämrad arbetsmiljö som följd. Nu ifrågasätts principerna bakom de statliga verksamheternas hyror på nytt.

Naturhistoriska riksmuseet har ställts inför ett annat problem. I höstas tvingades museet stänga på grund av att innertaket rasat ned i delar av huvudbyggnaden. I ett reportage i Publikt menade STs klubbordförande på museet Rebecka O’Neill att kostnadshyran var orsaken. ”Det leder till att underhåll faller mellan stolarna”, sade hon till Publikt.

– I fallet med Naturhistoriska riksmuseet har det skapat en enormt jobbig situation för alla anställda. Nu har man fått tillskott och klarar sig åtminstone för stunden, men innan dess fanns en stor oro över vad nedstängningen skulle innebära, säger ST:s utredare Björn Hallberg.

Alexander Armiento: Myndigheternas ­stigande hyror kräver höjda anslag

I en ledare i Publikt skriver Alexander Amiento att nyligen fick en utredning i uppdrag att se över den modell med kostnadshyra som tillämpas för Nationalmuseum och fyra andra kulturinstitutioner. Förhoppningsvis går det att hitta en lösning som inte innebär hyreschocker när renoveringar görs. Annars finns risken att även Naturhistoriska riksmuseet, som också har kostnadshyra, måste se sig om efter nya lokaler.

Därför ser det ut som träden laddar för Halloween

Runt om Södermalm har flera träd svepts in i någon form av väv. Bakom upptåget står en larv, skriver Mitt i. Det verkar som att pilträd är de som angripits. I så fall är det nog pilspinnmal som är boven i dramat, menar Marcus Arnerup, jourhavande biolog vid Naturhistoriska riksmuseet.

– Liksom deras mera välkända släktingar häggspinnmal som angriper hägg, angriper larverna av denna art pilträd och spinner in dem i sina silkestrådar.

Jourhavande biolog ”död” i svampstreak

Den första januari i år påbörjade jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker ett svampstreak. Varje dag skulle han hitta en ny svampart. Det höll fram till 13 juni, 165 dagar, innan Didrik ”dog”, alltså inte lyckades hitta en ny svampart. Men han verkar inte så deppig över det trots allt, utan beskriver jakten på nya svamparter som både kul och lärorik i SR:s Naturmorgon (ca.01.06.45 in i sändningen).

Lastmaskin stals utanför Naturhistoriska riksmuseet – två år senare hittades falska sedlar i Uppsala

Det började med att en lastmaskin stals utanför Naturhistoriska riksmuseet och slutade med en husrannsakan där polisen beslagtog flera falska sedlar. Nu åtalas tre män från Uppsala län för grovt häleri, skriver SVT Nyheter Uppsala.

Barnen hittade sällsynt fisk: ”Trodde att det var en haj”

Aftonbladet skriver om kusinerna som råkade få ett oväntat byte i fiskenätet på sommarstället på Gålö.
Det visade sig vara en sällsynt art.

– Det kändes coolt. Det är inte jättemånga som fått upp en sån här, säger Astrid.

De ringde till Naturhistoriska riksmuseet som kunde bekräfta att det var en stör de fångat. Senare ringde de även Länsstyrelsen, som sa att de skulle släppa tillbaka den i havet. Något de redan hade gjort.

– Vi ville att den skulle fortsätta leva eftersom den är väldigt sällsynt och fridlyst, säger Astrid.

Till sist… Forskning & Framstegs bästa sommartips

Forskning och Framsteg tipsar om ett besök på Naturhistoriska riksmuseet i sommar. Så här motiverar Anna Liljemalm, deras biologi-, miljö- och klimatredaktör, tipset:
”Efter omfattande innertaksrenoveringar öppnar Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm åter för allmänheten efter att ha hållit stängt sedan augusti 2023. Nytt är en utställ­ning om vatten, där det till exempel går att spana in en sällsynt jättebläckfisk bevarad i sprit. Här finns också en interaktiv glob som visar hur haven används som transportled och hur lång tid det tar för sopor i havet att brytas ner. För den som inte har möjlighet att resa går det också att upptäcka delar av museet hemifrån via mobil, surfplatta eller dator, och läsa mitt reportage om museets typsamlingar.”