Gå direkt till innehåll
Catharina Hammarskiöld och Martin Bondeman tar emot första prisi Web Service Award, kategorin Samhällskommunikation
Catharina Hammarskiöld och Martin Bondeman tar emot första prisi Web Service Award, kategorin Samhällskommunikation

Blogginlägg -

Museet i Media - hemsidan vinner pris, övergiven kajman, larv från helvetet och vårtecken

Museets hemsida vinner pris

I stark konkurrens har Naturhistoriska riksmuseet hemsida, nrm.se, vunnit Web Service Award i kategorin Samhällskommunikation. Priset offentliggjordes den 29 januari. Övriga nominerade i denna kategori var Bolagsverket, Polisen, Sollentuna kommun och Partille kommun.

WSA:s motivering av priset lyder som följer:

”Långt ifrån alla nya webbplatser lyckas med att få toppbetyg av användarna. Men det har den nya webbplatsen gjort. Målgrupperna tycker att den är tilltalande, användarvänlig med bra och tydlig information. Här finns det mycket för besökaren att ta del av. Stort plus för all fantastisk information till skolundervisningen.”

Övergiven kajman hittad i lägenhet

I ett smutsigt akvarium i en lägenhet i Piteå hittades en 60 centimeter stor kajman, övergiven sedan minst tre månader, berättar P4 Norrbotten. I inslaget hör vi Johan Nylander, biolog på Naturhistoriska riksmuseet, berätta om kajman och vilka levnadsförutsättningar man bör erbjuda om man avser ha den som husdjur, t.ex. ett tempererat terrarium på 20-60 kvadratmeter. Kajmanen dog kort efter omhändertagandet.

En nedkortad version av intervjun finns även i denna nyhetssändning från P4 Norrbotten och Eftermiddag P4 Göteborg, Morgon P4 Gävleborg

Larven från helvetet” har dykt upp i Danmark

800 bon med giftiga larver har hittats i danska Odense. Deras hårstrån kan orsaka allvarliga reaktioner – som känns som att gnugga sig mot brännässlor. Och det finns risk att krypet sprider sig vidare till Sverige. Du behöver inte ens röra vid den – insektens små giftiga hårstrån sprids i vinden när den ömsar skinn och hamnar i naturen. Larven har troligen kommit till Danmark med importerade ekplantor.

– Med ett varmare klimat är det mycket troligt att den snart etablerar sig i södra Sverige, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet.

Vinnare och förlorare i blidvädret

Jourhavande biolog Didrik Vanhoenacker pratar med P4 Förmiddag om vilka djur som gynnas av den milda vintern och vilka som har det lite tuffare. I den trevliga påannonseringen säger programledaren: ”…och när vi ställer sådana här frågor är det alltid Didrik van Hoenacker som besvarar dem. Och det gör han för att han är bäst…”

Att artbestämma med app

Att artbestämma en fågel, blomma, mossa eller svamp med hjälp av en app i telefonen blir allt mer populärt, berättar, Sveriges Radio Naturmorgon. Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet har testat 250 olika appar och menar att de kan gynna naturintresset. Naturmorgon ringer upp Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog vid Naturhistoriska Riksmuseet, för att höra vad man ska tänka på när man använder artbestämningsappar, och ifall han själv också app-bestämmer ibland.

Vårtecken – innan årets första månad är slut

Snödroppen sågs tidigare som en av det första tecknet på tidig vår, skriver Mitt i. Redan nu har flera Täbybor sett både snödroppe och vintergäck i mildvädret i januari.

– Har bara snön försvunnit och det varit milt ett par veckor brukar de komma fram. Det hela påverkas också av var de är planterade. Står de i en rabatt vid en södervägg blommar de tidigare, säger Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog, på Naturhistoriska riksmuseet. Även träden hassel och al blommar väldigt tidigt, ofta före blåsippa och tussilago berättar han.

Den unika meteoriten

Rättstvist stoppar forskning om meteoriten

En unik järnmeteorit ligger inlåst på Naturhistoriska riksmuseet, mitt i en segdragen rättstvist. Forskare varnar för att den uteblivna forskningen inte bara är en förlorad chans, utan också kan avskräcka framtida meteoritjägare från att rapportera sina fynd.

Forskning & Framsteg publicerade för en tid sedan en längre artikeln om den unika järnmeteoriten som förvaras på museet i väntan på att ägandefrågan ska avgöras i Högsta domstolen. De följer nu upp med digital artikel och på Facebook.

Meteoriten som slog ned i Högsta domstolen

Är det markägaren eller den som gör fyndet som är den rättmätiga ägaren till en meteorit? Ett pågående juridiskt bråk om den meteorit som slog ner i Uppland 2020 aktualiserar grundläggande frågor om hur vi ser på ägodelar. Svenska Dagbladet.

Vem äger en meteorit om den landar på din tomt?

På samma tema skriver Dagens PS.

Risken för att få fästingar

P4 Kronoberg intervjuar Didrik van Hoenacker om blidväder, husdjur och fästingar

Pollensäsongen är igång

P4 Extra med Erik Blix berättar att första pollenrapporten har kommit från museets palynologiska laboratorium. I inslaget intervjuas en professor inom lungallergi och sömnforskning vid Uppsala universitet.”

Inre hållbarhet

Facebookgruppen Drömmen om det goda repostar museets aktivitet Inre hållbarhet.

Ämnen

Kontakter

Catharina Hammarskiöld

Catharina Hammarskiöld

Presskontakt Kommunikationschef 0851955188
Caroline Borgudd

Caroline Borgudd

Presskontakt Marknads - och kommunikationsstrateg Cosmonova och utställningar 08-51954012
Caroline Forsström

Caroline Forsström

Presskontakt Marknadskommunikatör 08-519 551 92
Didrik Vanhoenacker

Didrik Vanhoenacker

Presskontakt Jourhavande biolog nummer för journalister 0709993813
Åsa Peterson

Åsa Peterson

Presskontakt Vetenskapskommunikatör Forskning och vetenskap 0736-794771

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet

Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige