Gå direkt till innehåll
Magnus Ivarsson visar en av de gruvdvärgspindlar som finns kvar, trots bortspolning i Kungsträdgårdens T-banestation, för en reporter på SR:s P4. Foto Jonas Sverin
Magnus Ivarsson visar en av de gruvdvärgspindlar som finns kvar, trots bortspolning i Kungsträdgårdens T-banestation, för en reporter på SR:s P4. Foto Jonas Sverin

Blogginlägg -

Museet i media - Bortspolade spindlar, rymdresor och hönsätande rävar

Detta är årets första museet i media. Det har handlat mycket om en bortspolad gruvdvärgspindel i tunnelbanan som fått stor medial uppmärksamhet, men även om eventuella rymdresor till Mars, tripsar och hönsätande rävar i Skåne.

Sällsynta spindlar i tunnelbanan överlevde bortspolning

Trots tydliga instruktioner spolade MTR bort den mycket sällsynta dvärgspindeln. Men trots att solen inte stiger nere i Kungsträdgårdens t-bana klättrar nog både spindel, mossa och svamp upp igen, skriver Mitt i.

Magnus Ivarsson lyser med ficklampan mot perrongens bergväggar. Han pekar med pennan på en grågrön kletig hinna. Strax före jul var biofilmen tjock och rann ner och ut över golvet.

– I den här växer allt möjligt, svamp, cyanobakterier, amöbor, mossa, alger. Och här sitter en av de berömda spindlarna som klarat sig. Det finns inte många, populationen är ju reducerad, men de kommer att återhämta sig, säger forskaren från Naturhistoriska riksmuseet till Mitt i.

Magnus Ivarsson medverkade även i P4 Stockholm och SVT Nyheter Stockholm om den bortspolade dvärgspindeln. Här går det att höra hela live-intervjun i P4 Stockholm (ca.02:35:00 in i sändning).

Vi gjorde även en film med Magnus Ivarsson som vi delade på Facebook. Inlägget väckte stort engagemang hos våra följare.

Blir vi ett svampätande underjordiskt folk på Mars?

Vem som vill dö i rymden? Vad som är det stora problemet med filmen The Martian? Varför lavar och svampar är bra att ta med sig på rymdresor? Och den stora frågan: Kommer mänskligheten någonsin att kolonisera Mars, och i sådant fall hur?

Ny Tekniks ”Intergalaktiskt – en podcast om rymden” bjöd in geologen och astrobiologen Magnus Ivarsson för att prata om den röda planeten och han grottade något oväntat ner sig i svamp.

Tripsar en höjdpunkt 2023

I helgen gjorde SR:s Naturmorgon ett program om höjdpunkter från 2023. En av höjdpunkterna var när programmets producent Helena Söderlund tog på sig fältreportermössan och for till Björnlunda i Sörmland och träffade Emma Wahlberg, entomolog på Naturhistoriska riksmuseet, för att prata om insektsgruppen tripsar i tripsforskarens egen trädgård. Lyssna här ca.00.05.30 in i programmet.

Zoologer belönade av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund

Stockholms Universitet skriver att Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund har belönat professorerna Love Dalén och Fredrik Ronquist för sina insatser. Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund är en akademi för naturvetenskap, medicin och teknik. Sällskapets uppgift är att främja vetenskaper inom dessa områden.

Vi har tidigare skrivit om att Fredrik Ronquist fått medaljen med motiveringen:

”För sin forskning inom systematisk biologi i vid mening, med framför allt inriktning mot steklars systematik, taxonomi och biogeografi, samt utveckling av programvarorna MrBayes och RevBayes, som numera är standardverktygen över hela världen för fylogenetisk rekonstruktion”.

Love Dalén, forskningsledare vid Centrum för paleogenetik, som är ett samarbete mellan Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet, tilldelades Roséns Linnépris i zoologi med motiveringen:

”För sina forskningsinsatser för att förstå hur arter påverkas av de klimatförändringar som inträffade under de senaste istiderna, vilket givit viktig kunskap att förstå de processer som i allt snabbare takt hotar den biologiska mångfalden idag”.

Anders Q Björkman: Därför bävar jag inför det nya året

Den nuvarande situationen för Naturhistoriska riksmuseet fortsätter att uppmärksammas på landets kultursidor. Anders Q Björkman skriver i Svenska Dagbladet om ”tio bevis för att kulturskymning råder i Sverige”, där museet hamnar högst upp på listan:

” 1. Rasrisken

Naturhistoriska museets innertak rasade in och museiledningen såg sig nödgad att helt slå igen så att inga besökare skulle råka hamna under nya rasmassor. Hur kunde ett av landets mest populära museer få förfalla så? Svar: vi har ett dysfunktionellt hyressystem som låter kultur­institutioner välja mellan misskötsel av fastig­heter eller renovering – med stora hyreshöjningar som följd.”

Somna med Naturhistoriska

Henrik Ståhl som har poscasten ”Somna med Henrik” pratar om genomskärningen av det enorma redwoodträdet som finns i kassahallen på museet:

”Och man ska hissna vid tanken på att det här stora, stora trädet en gång har varit ett litet frö bara. På Naturhistoriska riksmuseet finns det en skiva ur ett träd. Som är väldigt, väldigt gammalt. Och då kan man se på årsringarna utmärkt vad som har hänt i vår kända historia samtidigt som trädet har varit så, så och så smalt.”

Så här beskrivs podcasten ”Somna med Henrik”:

”Om du någonsin har föreställt dig en blandning av Lindeman, "På minuten", Calm/Headspace, "Sommar i P1" och en lätt berusad vän som berättar en historia, då har du en ungefärlig uppfattning om "Somna med Henrik". Varje avsnitt är som en resa genom Henriks tankar, där vissa delar får dig att skratta högt, medan andra får dig att flyta iväg i en drömlikt tillstånd.”

Till sist... Räv får hönsen i Bjärred att se rött

En räv både väcker beundran och oroar i Bjärred. Bland annat har Mickel ett antal hönor på sitt samvete, skriver Sydsvenskan.

– Låt bli att mata räven, men bli glad när ni ser den, säger biologen Didrik Vanhoenacker som också ger rådet att skydda höns, kaniner och andra potentiella bytesdjur.

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Jonas Sverin

Jonas Sverin

Presskontakt Vetenskapskommunikatör 0736-794771

Naturhistoriska riksmuseet

Naturhistoriska riksmuseet är en myndighet under Kulturdepartementetet. Museets vision är att öka kunskapen om naturen och inspirera till ansvar för vår värld. Museets naturhistoriska samlingar är grunden för vår forskning och våra utställningar. Vi har som mål att befästa Naturhistoriska riksmuseets ställning som en av världens ledande forskningsinstitutioner inom det naturhistoriska ämnesområdet och att vara ett av Sveriges största besöksmål.

Naturhistoriska riksmuseet

Frescativägen 40
11418 Stockholm
Sverige