Passioner öppnar på Nationalmuseum den 8 mars

Vårens stora utställning heter Passioner och öppnar den 8 mars. Den handlar om hur konstnärer skildrat olika känslor genom århundradena, från renässansen fram till idag. Bland konstnärerna finns bland annat namn som Dürer, Munch, Rembrandt, Tony Oursler, Rineke Dijkstra och Bill Viola.  

Känslor angår oss alla och behovet av att tolka, kommunicera och begripliggöra känslolivet är därför starkt. Men det är också svårt att tolka egna och andras känslor och synen på känslolivet har varierat över tid och rum. I den västerländska konsten har känslor skildrats alltsedan antikens dagar. Passioner - konst och känslor genom fem sekler koncentrerar sig därför på hur konstnärer från renässansen till idag har tolkat och skildrat känslor som glädje, sorg, lidande och vemod genom mimik, gestik och kroppsspråk. Utställningen visar också på flera intressanta paralleller mellan konstens, vetenskapens, teaterns och musikens förmedlingar av känslolivet.

Genom åren har det funnits olika ideal när det gäller känslorna. I den äldre porträttkonsten från 1500-talet förmedlas ofta självbehärskning och ett stoiskt lugn. Porträtten präglas av strama, distanserade poser och allvarliga, koncentrerade ansiktsuttryck som döljer alla känslouttryck. Inom det äldre religiösa måleriet fanns det däremot ett rikt stoff för dramatiska skildringar av sorg och lidande. Vanliga motiv är den döde Kristus med en djupt sörjande Jungfru Maria eller en ångestfylld Maria Magdalena som ångrar sitt syndfulla liv.

Under 1600-talet skapade hovmålaren Charles Le Brun, som var verksam vid Ludvig XIV:s hov, en stor mängd generaliserade bilder, eller mallar, för hur olika känslor borde skildras. Hans mallar fungerade närmast som en slags vägledning för konstnärer i deras arbete att återge dramatiserade känslor. Hans Caractères des passions graverades sedan av Sébastien Le Clerc och fick på så sätt stor spridning ända in på 1800-talet, även i Sverige.

Genom psykoanalysens etablering via Sigmund Freud växte intresset för människans undermedvetna under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Inom konsten blev det ett tema där subjektiva, psykiska känslor ofta skildras med färgens och formens hjälp. En av de konstnärer som fördjupade sig i känslolivet och det undermedvetna ur ett psykologiskt perspektiv var Edvard Munch och i utställningen visas både Förtvivlan samt litografin Skriet.  

Sex verk av samtidskonstnären Bill Viola ingår i utställningen som en sammanhållande länk. I en serie videokonstverk koncentrerar han sig på att skildra känslouttryck, bland annat i The Quintet of the Astonished som återger fem människor som i en extremt långsam sekvens översköljs av starka känslor. Från ett neutralt tillstånd växer känslouttrycken fram och förändras långsamt mot klimax för att därefter lämna varje person i total utmattning.

En del av utställningen tar upp den så kallade fysionomiken och dess föreställning att det går att utläsa och tolka en människas inre egenskaper genom utseendet. Många betydande böcker inom fysionomikens område har lånats in från Hagströmerbiblioteket vid Karolinska Institutet. I början av 1900-talet var det även vanligt att studera olika känslouttryck i samband med hypnos och detta är något som visas genom måleri, fotografi och bokillustrationer. En forskningsstation ingår också, kallad Emotion Lab, som är inlånad från Institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Även inom teatern har stor vikt lagts vid mimik och gestik och ett stort antal handböcker gavs ut som i ord och bild visade hur en skådespelare skulle återge olika känslor på scenen. Till utställningen har därför ett antal teaterböcker lånats in från Musik- och teaterbiblioteket.      

Totalt visas närmare två hundra verk från renässansen fram till idag, både från Nationalmuseums egna samlingar och inlånade. Det är en blandning av måleri, skulptur, videoverk, teckningar och grafik. Bland konstnärerna återfinns namn som Dürer, Munch, Rembrandt, Tony Oursler, Rineke Dijkstra och Bill Viola. I utställningens experimentella scenografi ingår speglar i vilka betraktaren kan registrera både verken och sina egna och andras känslouttryck.  

Utställningen pågår från den 8 mars till 12 augusti 2012.

Katalog
Till utställningen hör en rikt illustrerad katalog med artiklar skrivna av specialister inom olika områden. Bland författarna finns Karin Sidén och Martin Olin från Nationalmuseum, Arne Öhman från Karolinska Institutet, Karin Johannisson, idéhistoriker, Lena Johannesson, konsthistoriker, Lars Berglund, musikvetare, Jonas Liljequist, historiker och Sven-Olov Wallenstein, filosof. Kontakta pressansvarig för recensionsexemplar av katalogen.   

Ett särskilt tack till Sven Hagströmer för generöst bidrag till katalogens genomförande.

Ytterligare information
Karin Sidén, utställningskommissarie, karin.siden@nationalmuseum.se, 08-545 837 01, 0768-91 86 88
Hanna Tottmar, pressansvarig, hanna.tottmar@nationalmuseum.se, 08-5195 4390, 0767-23 46 32

Pressbilder
www.nationalmuseum.se/press

Bildtexter
Rembrandt, Självporträtt, Nationalmuseum; Bill Viola, The Quintet of the Astonished, © Bill Viola