Den gudomliga Garbo på Gripsholms slott i sommar

4 juni - 30 september 2005 Den gudomliga Garbo på Gripsholms slott i sommar I årets sommarutställning på Gripsholms slott i Mariefred uppmärksammar Statens porträttsamling myten Garbo och porträttfotografiet som nytt samlingsområde 4 juni–30 september 2005 Hon omnämns i två romaner av Graham Greene. Roland Barthes har analyserat hennes skönhet. David Bowie sjunger ”I’m the twisted name on Garbo’s eyes”. Myten Garbo är långt större än summan av Greta Gustafssons liv och filmroller. Idag, 64 år efter den sista filmpremiären, är hon fortfarande den internationellt mest kända svenska skådespelerskan. Den 18 september 2005 är det hundra år sedan Greta Garbo föddes. Årets sommarutställning på Gripsholms slott i Mariefred uppmärksammar porträttfotografiet och Greta Garbo. På slottets tredje våning i en f.d. teaterloge visas fotografier i en mindre utställning kallad Den gudomliga. Greta Garbo 100 år (4 juni–30 september). Nationalmuseum förvaltar Statens porträttsamling på Gripsholms slott som i dag omfattar över 4 000 verk. Sedan två år tillbaka förvärvas just porträttfoto mer aktivt än tidigare. Porträttfotografi har i lika hög grad som filmerna bidragit till myten Garbo. Hon motsvarade inte sin tids gängse bild av ren kvinnlig skönhet, istället underströks de androgyna drag som tilltalade såväl män som kvinnor. Sommarens utställning på Gripsholm tar sin början i Henry B. Goodwins och Ferdinand Flodins suggestiva foto av tonåringen Garbo innan hon lämnade Stockholm. Lanseringen i USA började år 1925 med Arnold Genthes bilder för Vanity Fair, tillkomna innan filmbolaget fått inflytande över Garbos image. Efter ankomsten till Hollywood stylades Garbo om av Metro Goldwyn Mayer – frisyren ändrades, ögonbrynen plockades, kroppen bantades. Garbo framträdde som stumfilmsvamp under 1920-talet, en period då kvinnorollerna i amerikansk film tilläts vara långt mer vågade än under de följande decennierna. Fotografen Ruth Harriet Louise underströk de förföriska dragen i de rollporträtt som togs som ett led i MGM:s marknadsföring. 1929 övertogs detta arbete av Clarence Sinclair Bull. Tack vare sina framgångar hade Garbo vid denna tid fått ett större inflytande över sina roller och blev alltmer av karaktärsskådespelerska. De själfulla ögonen och ansiktets klassiskt rena drag betonades i fotografierna. År 1946, efter filmkarriärens slut, tog den brittiske societetsfotografen Cecil Beaton en serie porträtt av Garbo. Eftersom de är föga retuscherade syns här hur tiden börjat sätta sina spår i det fortfarande av säregen skönhet präglade fyrtioåriga kvinnoansiktet. Nyligen köpte Nationalmuseum ett av dessa fotografier till Statens porträttsamling. Samtidigt som Beatons foto av Garbo blir en slutpunkt i utställningen, representerar det en början på en ny inriktning inom porträttsamlingen. Utställningkommissarie och projektansvarig: Eva-Lena Karlsson, elk@nationalmuseum.se LÄNK: PRESSBILDER http://www.pressbild.com/nationalmuseum/garbo-gripsholm/garbo_bild.html Nationalmuseum Besöksadress / Visitingadress: Södra Blasieholmshamnen Postadress: Box 161 76 103 24 Stockholm Phone 08-51 95 43 00 Pressdepartment / Informationschef: Lena Munther Phonedirect 08-5195 4390 E-mail: lmr@nationalmuseum.se Informatör Isabelle Siöström Phonedirect 08-5195 4391 E-mail: ism@nationalmuseum.se Fax 08-5195 443 Internet: www.nationalmuseum.se