Återlämnande av målning till museum i Polen

Nationalmuseum har i en skrivelse till regeringen rekommenderat att en målning ur museets samling återlämnas till Polen efter en begäran om restitution från det polska kulturministeriet i Warszawa. De dokument som har redovisats visar att målningen med största säkerhet är identisk med den begärda och att den därmed är stulen. Återlämnandet av målningen till Muzeum Narodowe we Wrocławiu i Polen står därför i samklang med de internationella konventioner som finns på området.

Nationalmuseum har rekommenderat regeringen ett återlämnande av målningen Kristi begråtande av Lucas Cranach d.ä., hans skola, till Muzeum Narodowe we Wrocławiu i Polen. Det polska kulturministeriet i Warszawa har sänt en begäran om restitution av verket som tidigare funnits i f.d. Schlesische Museum der Bildenden Künste i Breslau, föregångare till det nuvarande Muzeum Narodowe we Wrocławiu. En särskild kommission för konstverk saknade efter andra världskriget vid det polska kulturministeriet har redovisat dokument som visar att målningen som finns hos Nationalmuseum med största säkerhet är identisk med den begärda.

– Vi har tittat på ärendet i samråd med Riksantikvarieämbetet och anser att ett återlämnande av ett stulet kulturföremål står i samklang med de internationella konventioner som finns på området, UNESCO- respektive Europarådskonventionerna. Fallet är ett bra exempel som tydliggör varför proaktiv forskning kring proveniens- och restitutionsfrågor behövs i alla länder med stora och viktiga samlingar. Behovet finns i alla de nordiska länderna, säger Susanna Pettersson, överintendent Nationalmuseum.

Målningen köptes in till Nationalmuseums samlingar på Mariefreds stadsauktion 1970 för 4 000 kronor. Säljaren var Sigfrid Häggbergs dödsbo. Vid denna tidpunkt, före murens fall, fanns det inte någon misstanke om att målningen skulle ha varit stulen. Den återfinns inte publicerad med bild i den litteratur som finns om Cranach. Förteckningen med de evakuerade föremålen har heller inte varit allmän handling. Den proveniensuppgift som finns i Nationalmuseums inventarium är att målningen har tillhört en direktör Häggberg i Mariefred samt tidigare i polsk ägo.

Nu har Nationalmuseum i samarbete med sakkunniga från Polen gått igenom målningens historia på detaljnivå och fått fram information som inte tidigare varit tillgänglig. Målningen finns med i en förteckning upprättad i november 1945 över evakuerade föremål från f.d. Schlesische Museum der Bildenden Künste i Breslau som fördes till förvar i staden Kamenz i Polen. När de sovjetryska trupperna lämnade det ockuperade området i slutet av februari 1946 saknades ett hundratal målningar på listan, varav den aktuella målningen var en av dem. Målningens fortsatta öden går inte att närmare följa förrän i Mariefred i Sverige där den tillhörde Warszawa-svensken Sigfrid Häggberg. Han var under andra världskriget chef för L M Ericssons två polska dotterföretag. 1942 greps han av Gestapo och dömdes till döden, tillsammans med tre andra svenskar, anklagad för att ha hjälpt den polska motståndsrörelsen. Bland annat hade han smugglat ut dokument som avslöjade nazisternas illdåd mot både judar och polacker. Straffet omvandlades till livstid efter särskild vädjan från kung Gustaf V. 1944 släpptes Häggberg. Efter kriget återvände han till Polen för att återuppta verksamheten hos L M Ericsson. Enligt Häggbergs familj ska han inte ha köpt den aktuella målningen utan ha tagit hand om den sedan en enskild person lämnat den i förvar hos honom. Personen i fråga ska sedan aldrig ha återkommit.

För mer information
Hanna Tottmar, pressansvarig, press@nationalmuseum.se, 08-5195 4400