Pressmeddelande - 23 Januari 2017 14:18

Enigt politiskt beslut ledde till avtal med SOS Alarm

Kommentarer till Kalibers påståenden i dagens program:
- Bilden av att politikerna i hälso- och sjukvårdsstyrelsen ändrat sin uppfattning pga beslutet i regionstyrelsen stämmer inte. Förutsättningar (beskrivna nedan) har förändrats och styrelsen har varit enig i sina beslut.
- Bilden av att regionstyrelsen kört över hälso- och sjukvårdsstyrelsen stämmer inte. Förvaltningen valde att skriva ett tjänsteutlåtande till regionstyrelsen om att ta över allt i egen regi. Det var inte politiken som tog detta initiativ. Däremot behandlade regionstyrelsen frågan politiskt när den togs upp som ett ärende. Då valde, också en enig styrelse, att ta ett annat beslut än vad som förelåg i tjänsteutlåtande. Detta är inte på något sätt konstigt eftersom regionstyrelsen är en politisk styrelse av befolkningsföreträdare, valda att fatta beslut i demokratisk ordning.
- Bilden av att regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson påverkat ärendet är felaktig. Han har inte drivit på för att frågan ska tas upp i regionstyrelsen och han förklarade sig jävig på det möte där ärendet avgjordes. Däremot gjorde han det inte på det möte då regionstyrelsen beslutade anta det avtal som förhandlats fram av regionledningen. Detta byggde dock helt och hållet på det beslut som tagits i regionstyrelsen då Magnusson förklarat sig jävig. Det var därför mer att betrakta som ett formaliaärende.
Hur har den politiska beslutsgången sett ut i Västra Götalandsregionen avseende alarmering, prioritering och dirigering av ambulanstjänster?
- Västra Götalandsregionen har sedan många år tillbaka haft ett avtal med SOS Alarm som leverantör av dessa tjänster. Det har rått fullständig politisk enighet kring detta och har så gjort ända fram till det senaste beslutet i ärendet i hälso- och sjukvårdsstyrelsen i juni 2016.
- I mars 2015 beslutade hälso- och sjukvårdsstyrelsen att ta över prioriteringstjänsten i egen regi. Det uppdrogs åt förvaltningen att inleda förhandlingar med SOS Alarm om ett nytt avtal. Förhandlingarna strandade sommaren 2016 utan att en överenskommelse nåtts.
- I oktober 2015 kommer ärendet upp på regionstyrelsen. Bakgrunden är att förvaltningen skrivit fram ett tjänsteutlåtande som syftar till att regionen ska ta över både prioritering och dirigering i egen regi från SOS Alarm. Regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson förklarar sig jävig när ärendet kommer upp för behandling då han sitter som styrelseledamot i SOS Alarm. Utgången av den politiska behandlingen av ärendet i regionstyrelsen blir att ett yrkande skrivs fram undertecknat av samtliga åtta partier i regionstyrelsen. Detta yrkande blir regionstyrelsens beslut och går ut på att Västra Götalandsregionen ska fortsätta förhandla med SOS Alarm om ett avtal där SOS Alarm fortsätter som leverantör av samtliga de tjänster man levererar sedan tidigare.
- I december 2015 är avtalet klart och kommer upp till regionstyrelsen som då beslutar att regiondirektören kan underteckna avtalet. Här deltar Johnny Magnusson i beslutet, men inriktningsbeslutet är alltså taget sedan tidigare utan hans medverkan och avtalet är också färdigförhandlat utan hans medverkan.
- Efter detta beslut riktas kritik från revisorerna mot att beslutet tagits i fel styrelse. Det borde enligt revisorerna ha varit hälso- och sjukvårdsstyrelsen som tagit beslutet.
- Hälso- och sjukvårdsstyrelsen tar därför upp frågan till beslut igen i mars 2016 och även här beslutar en enig styrelse att förlänga avtalet som då endast är på 18 månader. Samtidigt påpekar HSS att Västra götalandsregionen snarast bör inleda arbetet med att klargöra förutsättningarna för hur alarmerings- och dirigeringstjänsterna ska bedrivas efter 30 september 2017 då avtalet löper ut.
- I juni 2016 beslutar en enig hälso- och sjukvårdsstyrelse att återigen förlänga avtalet med SOS Alarm.
Varför valde Västra Götalandsregionen att upphandla prioritering av ambulanser av SOS Alarm?
I mars 2015 fattade hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslut att förhandla om avtalet med SOS Alarm syftandes till att prioriteringen av hjälpsökandes behov skulle tas över i egen regi, medan SOS Alarm fortsatt skulle sköta dirigeringen av ambulanser. Detta skulle ske vid dåvarande avtals utgång 31 mars 2016, med intention om ett långsiktigt driftansvar. Förhandlingarna med SOS Alarm avseende dirigeringen av ambulanser avslutades i juli 2015 då parterna inte hade nått en ekonomisk överenskommelse som båda parter kunde acceptera.
Med anledning av de strandade förhandlingarna kom ärendet till regionstyrelsen i oktober 2015. Regionstyrelsen valde då att ge regiondirektören i uppdrag att inleda förhandlingar med SOS Alarm om avtal för fortsatt dirigering och prioritering av hjälpsökande. Bakgrunden till regionstyrelsens beslut, som fattades i politisk enighet, var att styrelsen bedömde att det krävdes en mer långsiktig strategi för att lösa de problem som fanns kring alarmering och prioritering, samt att SOS Alarm bedömdes fortsatt behövde spela en viktig roll för att klara denna verksamhet.
Med anledning av revisionens kritik att beslutet borde ha fattats i hälso- och sjukvårdsstyrelsen, återkom ärendet till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i mars 2016. Styrelsen beslutade då att konfirmera regionstyrelsens beslut.
Då avtalet endast omfattade 18 månader fattade styrelsen beslut om att snarast inleda arbetet med att klargöra förutsättningarna för hur alarmerings- och dirigeringstjänsterna skulle bedrivas efter 30 september 2017. Ärendet återkom därför till hälso- och sjukvårdsstyrelsen i juni 2016, då styrelsen, i politisk enighet, beslutade om fortsatt avtal med SOS Alarm.
I sitt beslut konstaterade styrelsen att det fortsatt kommer att krävas nationell samverkan och en högre grad av samordning av alarmeringstjänsterna för att skapa stärkt samarbete, minimera responstider och skapa förutsättningar för ett optimalt nyttjande av samhällets samlade resurser. Styrelsen menade att Västra Götalandsregionen bör sträva efter att vara en aktiv part i utvecklandet av en större grad av nationellt samarbete genom enhetliga och effektiva alarmeringssystem. En högre grad av samarbete krävs för att kunna klara av kapacitetstoppar, krissituationer samt för att garantera redundans.
Samtidigt med styrelsens beslut pågick en nationell utredning om "En samordnad alarmeringstjänst", som skulle analysera och föreslå hur en nationell alarmeringsfunktion kan inrättas, samt en utredning om framtida regionombildning. Styrelsen menade då att det inte vore lämpligt att redan i det läget avsluta samarbetet med den befintliga nationella organisationen SOS Alarm och istället inrätta en prioriterings- och dirigeringsfunktionen av ambulanssjukvården i egen regi.