Slutgiltigt beslut: Så mycket tillförs sjukvården och kollektivtrafiken nästa år

I dag tog landstingsfullmäktige det slutgiltiga beslutet om landstingets budget nästa år. Sjukvården tillförs 2,8 miljarder (+4,9 procent) mer i jämförelse med 2017. Kollektivtrafiken får 332 miljoner (+3,3 procent) mer. Tillskotten ska bland annat användas till att korta köerna i sjukvården, förbättra kollektivtrafiken och rusta en växande Stockholmsregion för framtiden.

-Livet ska fungera väl i ett snabbt växande län. Tack vare en välskött ekonomi kan vi med starka muskler fortsätta förbättra och bygga ut både sjukvården och kollektivtrafiken. Hand i hand med detta genomförs även effektiviseringar i byråkrati och administration för att se till att varje krona använda på rätt sätt. Mitt främsta fokus är att stockholmarna ska få valuta för sina skattepengar, säger Irene Svenonius (M), finanslandstingsråd och gruppledare.

-Stockholmarna ska kunna lita på vården - både sin långsiktiga vårdkontakt, och att de får snabb hjälp vid akuta vårdbehov. Vi fortsätter satsa på stockholmarnas vårdcentraler och bygger ut närakuter för barn och vuxna runtom i Stockholms län. För att fler ska få vård i tid gör vi en särskild tillgänglighetssatsning, en halv miljard mot vårdköerna, på både vårdcentralerna och akutsjukhusen, säger Anna Starbrink (L), hälso- och sjukvårdslandstingsråd och gruppledare.

-Efter att vi presenterade vårt budgetförslag i våras har mycket hänt. Vi ökar resurserna till förlossningsvården med tio procent i två steg och storsatsar på att förkorta köerna i sjukvården. Det kommer att bidra till mer personal samtidigt som fler sjuka barn och äldre får vård i tid, säger Ella Bohlin (KD), barn- och äldrelandstingsråd och gruppledare.

-När Stockholm växer så behöver landstinget möta utmaningarna som det medför i budgeten. Vi tar därför vården närmare stockholmarna samtidigt som vi möter utmaningarna kring bostadsbrist, utökad kollektivtrafik och trängsel på ett hållbart sätt, säger Gustav Hemming (C), miljö- skärgårds- och regionplaneringslandstingsråd och gruppledare.

Budgeten i siffror

• Budgeten uppfyller balanskravet och uppgår till cirka 99 miljarder kronor för 2018.
• Det budgeterade resultatet exklusive omställningskostnader är 262 miljoner kronor.
• Skatten hålls oförändrad till 12,08 kronor/intjänad hundralapp.
• Verksamheterna tillförs 75,2 miljarder kronor i verksamhetsanslag i budgeten för 2018. Det är 3,2 miljarder (4,5 procent) kronor mer än i budgeten för 2017.
• Hälso- och sjukvårdsnämnden tillförs i budgeten 60,4 miljarder kronor i för 2018, vilket är 2,8 miljarder (+4,9 procent) mer än i budgeten för 2017.
• Trafiknämnden tillförs 10,3 miljarder kronor i budgeten för 2018 vilket 332 miljoner (+3,3 procent) kronor mer än i budgeten för 2017.
• Taxorna inom kollektivtrafiken höjs till motsvarande 860 kronor för ett 30-dagarskortfrån 1 januari 2018.
• Trafiknämndens totala intäkter, inklusive biljettintäkter, ökar med 4,5 procent mellan 2017 och 2018.
• Investeringsbudgeten för 2018 uppgår till 17 miljarder kronor varav 8,8 miljarder kronor i vården och 8,2 miljarder kronor i kollektivtrafiken inklusive utbyggd tunnelbana.
• Investeringsplanen omfattar 116,9 miljarder kronor de närmaste tio åren för hälso- och sjukvården och kollektivtrafiken inklusive utbyggd tunnelbana.

Budgeten i sammanfattning

• En ny vision fastslås för hela landstinget: En attraktiv, hållbar och växande Stockholmsregion med frihet för invånarna.
• Stärkt målstyrning för att få en mer effektiv styrning av nämnder och styrelser liksom deras verksamheter.
• Ökat fokus på primärvården – fortsatt satsning från 2017 om 140 miljoner kronor kompletteras med 150 miljonerkronor för bland annat fast läkarkontakt.
• 160 miljoner för öka tillgängligheten i primärvården.
• 340 miljoner för att korta köerna på akutsjukhusen, med fokus på barnsjukvården och cancervården.
• Intensifierat arbete med att göra Stockholms läns landsting till en attraktiv arbetsgivare, särskilt inom sjukvården, med satsningar på fler utbildningsplatser för AT- och ST-läkare och juniora delade tjänster.
• Stockholms läns landsting ska bli Sveriges bästa offentliga upphandlare.
• Effektiviseringar på närmare en halv miljard kronor (administration och konsulter).
• Ersättningen till vårdvalsaktörer ska i större utsträckning kopplas till kvaliteten i den utförda vården.
• Driftsättningen av Nya Karolinska Solna fortsätter.
• Utbyggnaden av nya närakuter för barn och vuxna fortsätter.
• Fortsatt planering och investeringar för framtidens förlossning, framför allt med satsningar på S:t Görans sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset.
• Centrum inrättas för barnallergi, neonatalvård respektive barndiabetes.
• Historisk utbyggnad av kollektivtrafik inom ramen för Stockholmsöverenskommelsen och Sverigeförhandlingen.
• Citybanan har öppnat och tagits i trafik.
• Tvärbanans Kistagren har börjat byggas.
• Roslagsbanans kapacitetsförstärkning fortsätter.
• Spårväg City byggs ut till T-centralen.
• Framkomlighetskommission ser över trängselproblem i kollektivtrafiken.
• Försök med användning av SL:s periodkort i WÅAB-trafiken under lågsäsong.
• Fortsatt genomförande av den regionala cykelplanen.
• Särskild satsning på kultur för patienter i barnsjukvården.
• Förbättrad digital tillgänglighet i vården och anslutningskraven på e-hälsotjänster skärps – samtliga vårdcentraler ska erbjuda direktbokning av besökstider, ge patienter tillgång till journalen via nätet och införa e-Frikort som standard.