3500 anställda utsatta för hot eller våld i Region Stockholm

Region Stockholms medarbetarenkät för 2018 visar att cirka 3500 medarbetare blivit utsatta för hot och/eller våld på sin arbetsplats. Majoriteten arbetar inom sjukvården. Störst andel arbetar på länets akutmottagningar och inom ambulansen, där nära häften uppger att de blivit utsatta. 

– Det är bekymrande att 3500 medarbetare fortsatt uppger att de blivit utsatta för hot eller våld på sin arbetsplats. Att utsätta medarbetare som ska bota sjukdomar och rädda liv för hot eller våld är oacceptabelt. Region Stockholm ska göra allt som går för att öka tryggheten, men flera aktörer måste hjälpas åt för att vända den här utvecklingen som finns i samhället, säger Irene Svenonius (M), regionstyrelsens ordförande i Region Stockholm.

– Flera parallella insatser behövs för att öka tryggheten och minska andelen som blir utsatta. Förbyggande insatser som trygghetsutbildning, ordningsvakter och anonyma namnbrickor är några, men det behövs också fler poliser i länet, möjligheter för utökad kamerabevakning och skärpta straff för de som ger sig på anställda inom vården. Framför allt måste vi en gång för alla markera att hot och våld mot anställda i vården är fullständigt oacceptabelt, säger Irene Svenonius (M).

Fakta:
Region Stockholm har 45000 anställda och genomför årligen en medarbetaruppföljning vid samtliga bolag och förvaltningar. I medarbetaruppföljningen ingår frågor huruvida medarbetaren har varit utsatt för hot och/eller våld.

2018 var det 3 477 personer av de svarande som uppgav att de utsatts för hot och/eller våld. Det är cirka 11 procent av de svarande (31 610), vilket är i nivå med föregående år. Av de som utsatts för hot och/eller våld uppger 86 procent att förövaren var en extern person.

Vad görs och måste göras?

Införd trygghetsutbildning
Den blågröna koalitionen inför en trygghetsutbildning för vårdens medarbetare. Syftet är att de medarbetare som vill ska få bättre verktyg att hantera hot eller våld. Sedan några år tillbaka finns även ett kliniskt träningscentrum där ambulanspersonal kan öva på kritiska situationer tillsammans med polis och räddningstjänst.

Utökad kamerabevakning
Tillståndsplikten för kamerabevakning i sjukvården måste slopas. Sjukhusens säkerhetschefer bör få avgöra om, var och hur kameror ska användas i syfte att både förebygga och klara upp fler brott. Med dagens lagstiftning får landets sjukhus ofta avslag på kameraansökningar i trygghetsskapande syfte. 

Skärpt lagstiftning
Idag finns ingen en särskild brottsrubricering för hot och/eller våld mot ambulans- eller sjukvårdspersonal. Vi vill därför se en ny brottsrubricering – våld mot alarmeringspersonal – som kan ge minst sex månaders fängelse.

Fler poliser med högre löner
Sverige har lägst polistäthet på tio år. För att öka tryggheten i hela landet, såväl som på och runt landets sjukvård, behövs fler poliser med högre löner. I den statsbudget som nu gäller finns medel för höjda polislöner. Satsningen ska över tre år ge en ­genomsnittlig höjning på cirka 3 000 kronor per polis. Det är viktigt att regeringen nu genomför satsningen för att höja attraktiviteten för yrket. 

Andel medarbetare som blivit utsatta för hot och/eller våld per bolag/förvaltning samt vid akutmottagningarna: 

Region Stockholm: 11 procent (11 procent 2017’)
AISAB (Ambulans): 42 procent (49 procent 2017)
Tiohundra AB: 17 procent (16 procent 2017, akuten 60 procent (45 procent 2017)
SLSO: 15 procent (15 procent 2017)
Danderyds sjukhus: 12 procent (13 procent 2017), akuten45 procent (51 procent 2017)
Södersjukhuset: 10 procent (13 procent 2017), akuten 37 procent (42 procent 2017)
Södertälje sjukhus: 11 procent (11 procent 2017), akuten 56 procent (53 procent 2017)
Karolinska i Huddinge och Solna: 7 procent (9 procent 2017), akuten 31 procent (37 procent 2017)