Tillfälliga lagen begränsar möjligheterna till uppehållstillstånd av hälsoskäl

Bakgrunden till det rättsliga ställningstagandet är en kartläggning och analys av devitaliserade barn i asylprocessen**. Kartläggningen gjordes mot bakgrund av riksdagens beslut om den tillfälliga lagen***, som begränsar möjligheterna att ge uppehållstillstånd av humanitära skäl, till exempel på grund av sjukdom.

– Kartläggningen visar att det finns devitaliserade barn i Migrationsverkets asylprocess, men att det är för få för att dra säkra statistiska slutsatser om gruppen. Vi har kunnat identifiera 27 ärenden i asylprocessen, säger Migrationsverkets rättschef Fredrik Beijer.

Enligt det rättsliga ställningstagandet är Migrationsverkets möjligheter att ge uppehållstillstånd enbart grundat på en persons hälsotillstånd kraftigt begränsade i och med den tillfälliga lagen. Uppehållstillstånd grundat enbart på den asylsökandes hälsotillstånd ska, enligt lagen, bara ges om en av- eller utvisning skulle strida mot svenskt konventionsåtagande.

Europakonventionen

De konventionsåtaganden som kan komma ifråga när det gäller berörda ärenden handlar om artikel 3 i Europakonventionen, som ger rätt till skydd mot tortyr och artikel 8, som ger rätt till skydd för privat- och familjeliv.

Artikel 3 innebär förbud mot tortyr. Det betyder att ingen får utsättas för tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

– Vår bedömning är att artikel 3 ger mycket litet utrymme att bevilja uppehållstillstånd av hälsoskäl när det gäller devitaliserade barn, säger Fredrik Beijer.

Artikel 8 i Europakonventionen innebär bland annat rätt till skydd för privat- och familjeliv. Artikeln handlar bland annat om hänsyn till de sociala och kulturella band en person har till ett land. Ju längre tid en person har vistats i Sverige, desto starkare är banden hit.

Något större utrymme enligt artikel 8

– Om bedömningen pekar på att individen utvecklat starka band till Sverige, måste Migrationsverket göra en bedömning där man väger personens rättigheter enligt artikel 8 mot statens intresse av att upprätthålla en reglerad invandring, säger Fredrik Beijer.

Att statens intresse av att upprätthålla reglerad invandring i vissa fall ska vägas mot den enskildes intressen är fastslaget i flera domar från både Europadomstolen och Migrationsöverdomstolen.

– Sammantaget är vår bedömning att utrymmet är något större att bevilja uppehållstillstånd med stöd av artikel 8 än artikel 3, säger Fredrik Beijer.

Den tillfälliga lagen har varit på plats i snart två år. Varför kommer det rättsliga ställningstagandet om uppehållstillstånd av hälsoskäl nu?

– Domar och andra rättsliga ställningstaganden har fram tills nu fungerat som vägledning för medarbetarna när det gäller den här frågan. Det nya rättsliga ställningstagandet sammanfattar den tidigare styrningen och ger svar på frågor som ofta ställts till verkets rättsliga ledning sedan den tillfälliga lagen trädde i kraft, säger Fredrik Beijer.

Begreppet devitaliserade barn

I det rättsliga ställningstagandet använder Migrationsverket begreppet devitaliserade barn, ett begrepp som i vidare mening inrymmer det som allmänt är känt som ”apatiska barn” eller barn med uppgivenhetssyndrom eller -symtom. Begreppet devitaliserade barn används i regeringens rapport Asylsökande barn med uppgivenhetssymtom – kunskapsöversikt och kartläggning från 2005. Begreppet går där tillbaka till studier om depressivt devitaliserade barn, genomförda av barnläkaren och barnpsykiatrikern Göran Bodegård.

– Genom att använda begreppet devitaliserade barn fångar vi på ett bättre sätt vidden av ärenden som berörs av det rättsliga ställningstagandet. Begreppet uppgivenhetssyndrom är mer begränsande samtidigt som det enligt Socialstyrelsen inte är helt tydligt medicinskt definierat, säger rättschef Fredrik Beijer.

* Rättsliga ställningstaganden är dokument, utfärdade av verkets rättschef eller generaldirektör, som vägleder verksamheten i hur lagar, förordningar och föreskrifter ska tillämpas.

** Kartläggningen och analysen av devitaliserade barn i asylprocessen åter­finns som bilaga i det rättsliga ställningstagandet.

*** Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige.

Läs det rättsliga ställningstagandet (SR 21/2018) i sin helhet i Migrationsverkets rätts- och landinformationssystem, Lifos.