En trygg plats genom livet

För många av oss är bussen bara ett transportmedel. Men för Ia Spets från Köpingsvik är skolbussen en plats för både välbehövlig återhämtning och fantasifull inspiration.

Beep beep beep!

När väckarklockan ringer 5.45 går dagens startskott för Ia Spets från Köpingsvik. Om lite drygt en timme ska hon kliva på bussen som tar henne till Åkerboskolan i Löttorp, cirka fyra mil norrut på Öland.

Men först: frukost. Ia dricker sitt morgonkaffe med mjölk och sköljer ner ett par knäckebröd med smör och ost – men just den här vårmorgonen lyxar hon dessutom till det med två stekta ägg. Mätt i magen och redo för dagen klär hon sig, borstar tänderna, gör sig iordning och stoppar till sist ner skoldatorn i väskan.

Sedan bär det av mot bussen. Hållplatsen ligger alldeles intill kyrkan i Köpingsvik, längs tätortens genomfartsväg. Den som har ynnesten att få vänta på bussen just här, med den värmande vårsoluppgången i ryggen och havsutsikten över Kalmarsund mitt i blickfånget, kan definitivt skatta sig lycklig.

Klockan slår 7.05 – och i samma ögonblick glider skolbussen fram längs Köpingevägen och stannar till vid hållplatsen. Dörrarna öppnas, Ia kliver på.

Bussen anländer alltid på utsatt tid.

Fantasin flödar genom musiken

Från favoritplatsen i sätersraden framför bussens bakdörr, sjunker Ia Spets ner i sätet. Nu väntar en färd på i runda slängar en timme, med många stopp längs vägen.

– Jag vet inte riktigt varför jag valde den här platsen. Kanske på grund av det stora fönstret, eller kanske för att jag varken vill sitta långt fram eller långt bak.

Skolbussen är i regel tom när Ia kliver på, förutom föraren Börje Johansson förstås. Men längs vägen mot Löttorp fylls den så sakteliga med barn och ungdomar – och när bussen väl kommer fram till skolan samsas 20-25 elever, i åldrarna 6-16 år, om platserna.

– Jag tänker inte så mycket på vad som händer i bussen, men det brukar vara väldigt lugnt. Jag sätter alltid på mig hörlurarna och lyssnar på podd eller musik. Det är mysigt att sitta där och låta tankarna glida iväg, låta små scener och berättelser ta form i fantasin. Det bygger inspiration till mitt stora intresse: att rita och teckna. Jag har utvecklat en egen stil baserad på japansk manga.

”Bästa stunden på hela dagen”

Ia Spets har skolpendlat till Löttorp sedan hon började i sjätte klass. Men även under de tidiga skolåren åkte hon buss – då till och från skolan i Köpingsvik.

– Jag minns att jag tyckte själva bussresan var en rolig del av skoldagen redan då. Det var liksom lite spännande! Då var vi ett helt gäng kompisar som stod och väntade på bussen tillsammans. Det var bara synd att resan var så kort!

Du föredrar långa resor?

– Ja, varje gång jag sätter mig på bussen, särskilt efter skolan när jag är helt tömd på energi, känner jag bara ”åh, äntligen, nu får jag återhämta mig”. Resan hem, med musik i lurarna, är oftast den bästa stunden på hela dagen.

Åker du buss till aktiviteter och liknande på fritiden?

– Nja, inte direkt, men på loven händer det att jag åker buss till min kompis i Stockholm. Det brukar ta ungefär sju timmar, men det är bara skönt.

Har du något drömresmål?

– Hmm… Jag skulle vilja åka buss till Kiruna och ishotellet i Jukkasjärvi, det hade varit häftigt!

Avslutningsvis, har du några bra busstips att dela med dig av?

– Ja, om man vill att tiden ska gå fort är mitt bästa tips att göra något roligt, spela spel eller rita. Vill man däremot – som jag – att tiden ska gå långsamt, är mitt bästa tips att lyssna på musik och beundra naturen som svischar förbi.