Årets Medeonstipendium tilldelas diabetesforskare Karl Bacos

Medeonstipendiet delas i år ut för tionde gången till en framstående diabetesforskare, denna gång till docent Karl Bacos vid Lunds universitet. Utdelningen sker vid en digital direktsändning den 14 november, samma dag som Världsdiabetesdagen uppmärksammas, i samverkan med bland andra Lunds universitet och Diabetesföreningen i Skåne.

Stipendiet om 50 000 kronor delas ut i samarbete med advokatbyrån Moll Wendén. Årets pristagare, Karl Bacos, är diabetesforskaren som efter att ha gjort sin postdoc i USA återvänt till Lund, och nu arbetar i forskargruppen Epigenetik och diabetes vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö på Lunds universitets diabetescentrum, LUDC.

– Det är väldigt roligt att få Medeonstipendiet! Det är också en stor ära – titta bara på de personer som fått det tidigare år, en samling mycket duktiga forskare, säger Karl Bacos.

Karl Bacos tilldelas årets stipendium för sin forskning rörande hur så kallade epigenetiska förändringar på arvsmassan påverkar risken att drabbas av diabetes typ 2. Speciellt spännande – som forskare på senare år har kunnat bevisa – är hur individen själv genom sin livsstil troligen kan påverka den här risken, och att de uppkomna förändringarna dessutom till viss del ärvs vidare till barn och barnbarn.

Epigenetik handlar om hur varje individs arvsmassa, det vill säga DNA, läses av och uttrycks. Man kan beskriva det som att epigenetiken styr vilka delar av arvsmassan som ska vara ”på-” respektive ”avslagna”. Forskning visar att individen troligen kan påverka detta genom diet, motion och liknande, men även miljögifter inverkar på individens epigenetik.

Vad är det ni undersöker i er forskning?

– Vi försöker ta reda på varför man får diabetes typ 2 och hur epigenetiken är en bidragande orsak till detta. Vi studerar hur de gener som är påslagna respektive avslagna är i obalans jämfört med hos en frisk person och hur detta påverkar de insulinproducerande cellerna. Vi håller på med grundforskning, och studerar mekanismerna bakom förändringarna genom att undersöka hur insulinproduktionen påverkas om vi i odlade celler ”härmar” de epigenetiska förändringarna som vi ser hos individer med typ 2-diabetes, säger Karl Bacos och fortsätter:

– Eftersom vi är begränsade till att göra laboratorieförsök på celler i provrör kan vi inte studera hur cellernas påverkas efter träning eller liknande. Vi kan bara studera skillnaden och jämföra faktorer som diabetiker–ickediabetiker, olika BMI:er och olika åldrar.

Vilket drömresultat skulle ni vilja uppnå?

– Vi vill hitta en ”signalväg” i cellen som skulle kunna påverkas med hjälp av läkemedel och därigenom bota, eller på bättre sätt behandla, diabetes. En speciellt spännande möjlighet är att man skulle kunna gå in och ”återställa” de negativa epigenetiska förändringarna som vi ser på cellernas DNA för att förbättra insulinfrisättningen och därmed behandla diabetes. Det går att göra detta i odlade celler idag, men att göra det i människa är fortfarande lite ”science fiction”, säger Karl Bacos och fortsätter:

– Man kan inte påverka sin ärftliga belastning att få diabetes, vilken beror på vilka gener man har. Men det epigenetiska mönstret, vilka gener som är påslagna respektive avslagna tror vi starkt att man kan påverka. Med kost och motion, vilket kanske är tråkiga men bra råd.

Världsdiabetesdagen, eller World Diabetes Day, startades efter ett initiativ av International Diabetes Federation (IDF) och WHO 1991 för att uppmärksamma att diabetes ökar stort i världen.