Informatik och informationsarkitektur – är det grunden för innovation inom eHälsa?

Jag har frågat Marcus Claus som arbetat i olika positioner i Mawell i 6 år och med ledning av konsultverksamhet för svensk hälso- och sjukvård i 15, och nyligen tagit ansvar för Mawells konsultenhet för informatik och informationsarkitektur, om vad som är hemligheten bakom nya innovativa tjänster inom e-hälsa. Några av alla dem som vi har förmånen att få samarbete med - Nina Sellberg på SLL som leder ett av landets mest nydanande projekt inom ehälsa och Niklas Eklöf, utredare på Socialstyrelsen - hjälper mig också att förklara.

Marcus, din grupp här på Mawell ska växa och ni har nyligen anställt fler informatiker och informationsarkitekter, och söker fler. Vad arbetar ni med för slags frågor?

– Vad informatik och informationsarkitektur är, och var det hör hemma, kan ibland vara lite svårt att beskriva, men jag ska göra ett försök, säger Marcus och förklarar.

– I hälso- och sjukvården idag finns stora behov av att kunna komma åt, dela eller utbyta information över de traditionella organisationsgränserna och därmed också över systemgränser. Individen(patient eller vård- och omsorgstagare) är ju i centrum för de många flöden, eller processer, som kontakt med vården och omsorgen innebär, och på något sätt måste informationen kring en patient kunna användas av alla som har rätt att ta del av den. Dessutom är det självklart att patienten själv skall kunna se den dokumentation som hen berörs av. Med dagens utvekling av e-tjänster för invånaren/patienten själv blir detta allt mer självklart. Det handlar ytterst om säkerheten för patienten och kvaliteten i vården och omsorgen. Vi ser både i Sverige och i vår omvärld hur avregleringar, ökad samverkan mellan offentliga och privata aktörer, och teknisk utveckling leder till helt nya arbetssätt. Men det ställer också nya krav.

Du nämner samverkan mellan offentliga och privata aktörer, kan du utveckla det?

– För att en säker samverkan skall vara möjlig så talar vi om behovet av normering. Det handlar om att enas om terminologier, begrepp och informationsstrukturer så att en sak betyder samma sak och beskrivs på samma sätt, oavsett hos vilken vårdaktör man är, eller vilket system som används.

Det normerande arbetet sker framför allt på nationell nivå. Våra informatiker arbetar här med informationsanalys, modellering - i kombination med användning av standarder - för att beskriva den information som skapas och hanteras i vårdens olika processer och discipliner. Detta arbete görs tillsammans med bl.a. specialister hos våra svenska myndigheter som har ansvar för de här frågorna. Arbetet bidrar till att beskriva och tillgängliggöra information på ett enhetligt sätt – att standardisera hur vård och behandling dokumenteras och hur information görs tillgänglig på enhetliga sätt för de många intressenter – konsumenter – av informationen som finns.

Niklas Eklöf, utredare och ansvarig på enheten för informationsstruktur och e-hälsa på Socialstyrelsen, beskriver hur de ser på området:

– Normering är ett alldeles särskilt ord inom myndigheten och innebär i praktiken att man föreskriver om användning. Socialstyrelsen tror inte att normering via föreskrift är den enda vägen framåt i informatikfrågan utan satsar istället på att specialisera den Nationella Informationsstrukturen (NI) så att den ska bli mer verksamhetsnära, stödjande och lättare att tillämpa för både hälso- och sjukvård, socialtjänst och deras leverantörer av system av olika slag.

– Med den vidareutvecklade versionen av NI skapas ett ramverk av centrala informationsmängder som är definierade både enligt det fackspråk som verksamheterna använder och de gemensamma behov och dokumentationskrav som finns för varje definierad informationsmängd. Dokumentationskraven återfinns bland annat i lagstadgad statistik och i lagar och föreskrifter som rör dokumentation i vård och omsorg.

– Genom NI kan verksamheterna få färdigdefinierade "pusselbitar" som sedan kan användas i olika kombinationer i t.ex. tjänstekontrakt eller innovativa e-tjänster, med säkerheten att om man dokumenterat de olika informationsmängderna enligt NI så kommer informationen kunna nås, utbytas och återanvändas med bibehållet innehåll i och mellan de olika processerna som patienten eller brukaren genomgår i vården och omsorgen. NI kommer sändas på remiss i november och publiceras så snart remissrundan är avslutad.

Marcus Claus fortsätter: Detta betyder också att både offentligt och privat utförd vård och omsorg behöver förhålla sig till och använda sig av de gemensamma metoderna och ”pusselbitarna”. Mawell har ju förmånen att arbeta i flera länder och vi ser dessa trender överallt, även om takten kan variera en del i de olika länderna.

Hur ser detta arbete ut i Sverige idag?

Nina Sellberg på avdelningen för eHälsa och strategisk IT hos SLL betonar vikten av innovation och effektiv utveckling, samordning och användning av innovativa gemensamma infrastrukturtjänster:

– Sverige är unikt i hur långt man kommit med att skapa gemensamma regler och tekniska ramverk som idag tillämpas i gemensamma lösningar av vilken relevant användargrupp som helst (vårdpersonal, invånare, forskare etc). Arbetet bedrivs av Sveriges kommuner och landsting, Stockholms läns landsting (SLL) i samarbete med forskningen, industrin och med stöd av Vinnova samt Inera.

– Vi arbetar bl.a. med utveckling av en tjänstplattform och med den nationella integrationsplattformen som Inera förvaltar genom att tillgängliggöra journal-, läkemedels- och vaccinationsinformation på enhetligt sätt, och genom att erbjuda vården och invånarna gemensamma nya innovativa e-tjänster som till exempel interaktiva översikter över en patients vårdhändelser (Mitt Vårdflöde) och olika verktyg för att öka samverkan mellan vårdpersonal och patient med hjälpa av nya tekniker och tjänster. Att skapa en öppenhet och ”verktygslåda” för alla dem som vill bidra till innovation och utveckling är A och O. Jag rekommenderar vår sajt http://www.healthinnovationplatform.se/.

Marcus, ni arbetar alltså mycket med standarder, normering, ramverk och gemensamma tjänster för informationsförsörjning nationellt och centralt hos de stora regionerna. Är ni även med och inför system som används lokalt t.ex. på sjukhus och i primärvården?

– Ja, även om vi arbetar väldigt mycket i de projekt som bedrivs nationellt i Sverige kring normering och gemensamma informationstjänster, så arbetar vi också i de projekt som jag brukar kalla ”lösningsleveranser”. Mawell levererar ju både skräddarsydda IT-lösningar för de större regionerna och nationellt i de nordiska länderna, och produkter inom vissa områden, t ex bilddiagnostik och e-tjänster för kunder inom både offentlig och privat sektor i Sverige, Finland, Danmark, Norge och Storbritannien.

– I sådana sammanhang arbetar konsulterna i min grupp med design av lösningarna för informationsutbyte och integrationer baserat på de olika tjänsteramverk och regler för normering som används i landet i fråga. Då jobbar vi i projekt tillsammans med våra duktiga kravanalytiker, arkitekter, systemutvecklare, projekt- och testledare.

Mawell har 50-talet konsulter i Sverige idag i Stockholm och Göteborg, varav 10-talet i din grupp som fokuserar på informatik och informationsarkitektur. Hur ser framtidsplanerna ut?

– Själv har jag jobbat med de här frågorna i nästan femton år, och behovet av att arbeta systematiskt med dem bara växer. Vi har en unik möjlighet att bidra till detta arbete tack vare vår långa erfarenhet från många projekt i Sverige och utomlands. Så vi rekryterar för fullt, avslutar Marcus Claus.

av Dino Ceric