Industrin + psykologin = färre tillbud och olyckor!

Trots att Sverige ligger i framkant när det gäller fysisk arbetsmiljö och förebyggande säkerhetsåtgärder har vi de senaste åren kunna konstatera att rapporterna om olyckor på arbetsplatser, inte minst inom industrin, har ökat. Den traditionella inriktningen på fysiska skydd och teknik är viktig men otillräcklig för att säkerställa långsiktig säkerhet, särskilt om man bortser från de psykologiska och beteendemässiga aspekterna. Att förstå och arbeta med människors beteenden är avgörande för att minska antalet tillbud och olyckor. Invanda beteenden kan bli en fallgrop – när anställda "går på autopilot" är risken stor att rutiner förbises, vilket kan leda till olyckor. Därför är det avgörande att utmana och förändra dessa invanda mönster.

För att skapa en tryggare arbetsmiljö bör industrin komplettera det goda arbetet med den fysiska arbetsmiljön med att arbeta konkreta strategier för beteendeförändring och säkerhetsrutiner. Detta kan med fördel ske på nedanstående sätt

1. Utmaning av invanda beteenden genom övningar och feedback:

Genom att regelbundet låta anställda öva på och reflektera över säkerhetsrutiner, utmanas deras automatiserade beteenden. Till exempel kan man låta personalen regelbundet genomgå scenarion där de måste lösa uppgifter utan att använda invanda genvägar eller rutiner. Feedback ges direkt efter övningen för att förstärka säkert agerande och påminna om vikten av medvetenhet även i rutinmässiga arbetsmoment. Denna feedback kan omfatta både positiva exempel på hur säkra rutiner följts och konstruktiva kommentarer på hur förbättring kan ske.

2. Specifika mål och mätbar förstärkning av säkerhetsbeteende:

Istället för att ge generella påminnelser om säkerhet är det viktigt att sätta upp konkreta och mätbara säkerhetsmål som tydligt följs upp. Exempelvis kan ett mål vara att alla anställda aktivt rapporterar minst en observerad risk i veckan. Genom att sätta upp mål som går att mäta och följa upp skapas incitament att ständigt reflektera över och aktivt arbeta för att minska risker. Anställda som rapporterar risker kan belönas eller uppmärksammas, vilket förstärker positiva beteenden och signalerar att företaget värdesätter säkerhetsarbete.

3. Nudging – påminnelser och visuella signaler för att bryta automatisering:

Man kan använda nudging för att styra uppmärksamhet och beteende utan att behöva påminna om det dagligen. Genom tydliga påminnelser i form av färger, symboler och skyltar nära farliga maskiner eller riskområden kan man "störa" de automatiserade rutinerna och påminna om säkra val. Dessa påminnelser fungerar som visuella stopp som får anställda att stanna upp och tänka efter, även när arbetet är repetitivt och monotont.

4. Gemensamma reflektionsmöten efter arbetsskift:

Att uppmuntra självreflektion och diskussioner om säkerhet, gärna i grupp, är ett effektivt sätt att skapa en säkerhetsmedveten kultur. Genom korta reflektionsmöten i slutet av varje skift kan arbetsteamet reflektera över dagens insatser, diskutera eventuella risker de mött, och identifiera förbättringsområden. Detta ger utrymme för en mer medveten inställning till säkerhetsfrågor, och man kan på så sätt undvika att fallgroparna i automatiserade beteenden ständigt upprepas.

5. Förändringsprogram för att bryta dåliga vanor:

Många olyckor kan spåras tillbaka till invanda beteenden och gamla vanor som inte är anpassade efter uppdaterade säkerhetsrutiner. Genom förändringsprogram som utbildar anställda i att känna igen och bryta mönster där de frångår rutiner, kan industrin arbeta strukturerat med att förändra beteenden. Programmen kan inkludera korta videogenomgångar, övningar, och kontinuerlig utvärdering för att säkerställa att nya, säkrare arbetssätt etableras.

Genom att använda konkreta psykologiska metoder och fokusera på att förändra invanda beteenden kan industrin skapa en arbetsmiljö där anställda är mer närvarande och medvetna om riskerna.