Här avslöjas populärpsykologins myter #psykologi #forskning #boktips #vetenskap

Det finns få vetenskaper som likt psykologin, och främst populärpsykologin är så full av myter och föreställningar. Eller vi ska kanske kalla det sanningar, då vi alla har en vår egen uppfattning om hur vi människor fungerar. Nej, förresten, låt oss kalla det för föreställningar, för det är ofta just det de är. Föreställningar som stöds och förmedlas vidare på grundskola och gymnasium, genom kvällstidningarnas artiklar och genom skrönor i kompisgäng och på sociala medier.

En sådan föreställning är den om att om vi människor endast använder 10 % av vår hjärnas kapacitet. Detta hörde jag själv på högstadiet, och jag träffar idag, ca 25 år senare, på exakt samma förställning bland dagens högstadieelever.

Just denna föreställning, om hjärnans 10 % är den första av 50 psykologiska myter som avhandlas i den utmärkta boken 50 great myths of popular psychology av Scott O Lilienfield, Steven J Lynn, John Ruscio och Barryr L Bayerstein från 2010. Författarna som också är forskare har ägnat mängder av tid till att först identifiera ett antal myter inom populärpsykologin, och sedan till att strukturerat titta på vad forskningen faktiskt visar. Vilka myter stämmer och vilka gör det inte?

Författarna börjar dock boken med en generell genomgång av populärpsykologin som bransch och ställer upp ett ”mythbusting-kit” om 10 punkter, som är ovärderligt för den som är intresserad av att skärskåda argument och myter från den populärpsykologiska industrin. Denna verktygslåda fungerar för övrigt i fler sammanhang än den populärpsykologiska och borde ingå i varje journalists standardutrustning.

Därefter börjar författarna sin vandring bland 50 olika myter, snyggt grupperade efter inom vilka områden det handlar om. Det första kapitlet, som de döpt till ”Brain power” handlar just om myter kring hjärnans fungerande där vi bland andra hittar myten om det 10-procentiga användandet tillsammans med myten om att vissa människor skulle ”left-brained” och andra ”right-brained”, samt att subliminala budskap i reklam verkligen kan påverka vår hjärna till köp..

Övriga ”kapitel” handlar bland annat om utveckling och åldrande, minnet, intelligens, medvetande, känslor och motivation, mellanmänskligt beteende, personlighet, psykiska problem, kriminalitet och psykologisk behandling.

Vilket kapitel och vilka myter som blir ens favorit kommer garanterat att variera. För min egen del älskar jag genomgången författarna gör av myten om att vissa personer är ”left-brained” och andra ”right-brained”. Den myten bygger på tanken om att de olika hjärnhalvorna har helt olika funktioner och att personer som är kreativa och gärna ägnar sig åt konstnärliga intressen och yrken skulle vara ”right-brained”, dvs styras av höger hjärnhalva och personer som är logiska och analytiska skulle styras av vänster hjärnhalva.

Författarna går igenom mängder av forskning som visar på att hjärnhalvorna visserligen delvis kan skilja sig åt i funktion, men att i det stora hela så besitter respektive hjärnhalva alla de förmågor som oftast beskrivs som skillnader mellan. Man kan också visa på olika studier och experiment som avfärdar just den myten. Författarna skickar även en smakfull passning till delar av självhjälpsindustrin som proklamerar just denna myt och använder den som grund till sina affärer.

Det här är en bok för den som älskar att kritiskt ifrågasätta, men det måste vara en plåga att läsa för de som försörjer sig på att sälja myter till individer, företag och organisationer.

Min 5 i topp lista ut bokens myter:

1. Myt nr 2  ”Vissa är left-brained” och andra right-brained”
2. Myt nr 16   ”Om du inte vet säkert vad du skall välja, gå på din magkänsla”
3. Myt nr  31  ”Om vi fostrar barnen lika, blir de lika i sin personlighet som vuxna”
4. Myt nr 30  ”Män och kvinnor kommunicerar olika”
5. Myt nr 36  ”Vår handstil beskriver vår personlighet”

En längre text om boken finns publicerad på facklitteraturbloggen de Libris