Ny rapport till Tillväxtkommissionen: ”Yrkesutbildning en god förutsättning för jobb”

En fullbordad yrkesutbildning kan ge goda förutsättningar för jobb. Utan en fullbordad gymnasieutbildning är möjligheterna att få jobb med goda försörjningsmöjligheter betydligt mer begränsade. Det visar rapporten "Yrkesutbildningen och ungas etableringsförutsättningar – erfarenheter, utmaningar och möjligheter i Malmö" som forskarna Jonas Olofsson och Alexandru Panican vid Malmös respektive Lunds universitet tagit fram till Tillväxtkommissionen.

Rapportförfattarna har följt två årskullar som gick i fjärde respektive nionde klass 2008 fram till 2019. Utöver att de som gått yrkesförberedande program etablerat sig väl på arbetsmarknaden visar också uppföljningen att den stora grupp som gått högskoleförberedande program utan att påbörja eftergymnasiala studier i mindre utsträckning var etablerade på arbetsmarknaden. Men genomgående var att de som inte hade en gymnasieexamen eller en påbörjats hade påbörjat ett nationellt program klarade sig sämst. Däremot hade komvux-studier en betydelse för dessa grupper.

-Trots detta kan vi konstatera att intresset för yrkesutbildningarna är fortsatt lågt och har varit så sedan 1980-talet. Det riskerar dessutom att förstärka kompetensförsörjnings- och matchningsproblem på arbetsmarknaden då prognoserna talar för att bristen som finns på gymnasialt yrkesutbildad arbetskraft kommer att kvarstå framöver, säger Jonas Olofsson.

Var femte elev i Malmö var inskriven på en yrkesutbildning 2020 och nära två tredjedelar på högskoleförberedande program. 13 procent gick ett introduktionsprogram.

Kön, sociogeografisk och socioekonomisk bakgrund är något som ger avtryck på vilken utbildning eleverna väljer efter grundskolan. Tjejer väljer oftare högskoleförberedande utbildning än killar och samma sak gäller elever som har föräldrar med eftergymnasial utbildning. Har föräldrarna en akademisk examen är sannolikheten också större att eleven väljer eftergymnasiala studier.

-I Malmö är andelen unga som har låg utbildning större jämfört med genomsnittet för riket. Ett ytterligare bekymmer med det låga intresset för yrkesutbildning är att övergången från skola till arbetsliv blir mer utdragen och en betydande andel unga har också svårt att klara målen för utbildningen på gymnasienivå. Dessutom är det fler unga i Malmö som har varken arbete eller studerar än riksgenomsnittet, vilket bidrar till större beroende av sociala ersättningar och bidrag, säger Jonas Olofsson.

För att göra yrkesutbildningen mer attraktiv föreslår rapportförfattarna tillsättning av en styrgrupp som utöver skolföreträdare också har representanter från arbetslivet. Styrgruppen bör ta fram handlingsplan med konkreta mål som går att följas upp när det gäller hur den breda studie- och yrkesvägledningen ska kunna förverkligas liksom hur mer normbrytande utbildningsval till gymnasiet ska uppmuntras. Information bör också riktas till högstadieelevers föräldrar med uppdaterad information om yrkesutbildningar. Styrgruppen bör också ta fram underlag om kompetensförsörjningen i kommunen.

Ytterligare en rekommendation är en utbildningsgaranti, till exempel genom att stärka inslagen av yrkesutbildning på introduktionsprogrammen och att arbetslösa ungdomar som saknar gymnasieutbildning borde anvisas till yrkesutbildning.

Dessutom rekommenderar författarna en utbyggnad av lärlingsutbildningen då Skolverkets uppföljningar visar att lärlingarna i högre grad fullbordar utbildningen är eleverna på skolförlagd utbildning.'

Fakta:

Tillväxtkommissionen låter ta fram rapporter som kunskapsunderlag till kommissionens arbete. Uppdraget för Tillväxtkommissionen är att ta fram vetenskapligt baserade förslag och rekommendationer till Malmö kommunstyrelse för en inkluderande och hållbar tillväxt.

Slutsatser och rekommendationer i rapporterna är författarnas egna.

Kontakt: 
Jonas Olofsson, 073-3462451,
jonas.kg.olofsson@mau.se