Gå direkt till innehåll

Ämnen: Media, kommunikation

Människor är berättande djur. Vi behöver berättelser för vår empatiska förmåga och inlevelse, menar forskaren Björn Sundmark. I sin forskning visar han hur kreativitet och avancerat skrivande kan stärkas i grupparbete utifrån bilder.

Bilder triggar kreativiteten och det litterära samtalet

Att få berätta är viktigt för människan, och att sedan kunna skriva ner berättelsen har många fördelar. Ny forskning visar hur sekvenser av bilder ur böcker kan hjälpa kreativiteten, litteraturtänket och skrivandet en bra bit på vägen.

Medierna haft en avgörande roll för att etablera begreppet sex som självskada i en svensk kontext, enligt en ny studie. Foto: Unsplash

Sex som självskadebeteende synliggör gränserna för det normala

Begreppet sex som självskada används för att beskriva när en person skadar sig själv genom olika sexuella praktiker. En ny studie har undersökt hur begreppet skildrats i svensk media under en tioårsperiod – beskrivningar som till stor del också avspeglar etablerade normer kring sexualitet.

Fotograf: Anna Wahlgren

Så maxar du din digitala läsning i sommar

Kanske ser du fram emot att spendera semestern läsande på surfplattan i hängmattan, eller att ta dig an en podcast du blivit tipsad om. Att läsa digitalt kräver dock mer av dig än du kan tro, menar Maria Engberg, docent i medieteknik vid Malmö universitet.

Vilka syns på bästa sändningstid? En ny studie ger svar.

Mest vita som snackar på tv

Reklam är mer mångfaldig än både nöjesprogram och nyheter. TV4 är bättre på representation än SVT1. Det visar en ny studie om nyheter, underhållning och reklam på bästa sändningstid.

Bild från appen "Be here then" som bjuder på digital stadsvandring med queerhistoria.

Upptäck Malmös queerhistoria

För första gången tas ett samlat grepp på Malmös queera historia – och det i en app, med en fysisk kartguide och en antologi. Det är resultatet av ett samarbete mellan Malmö universitet, Malmö Stadsarkiv och appen Be Here Then.

Förstår du vem som är avsändaren? På nätet kan det högerextremistiska innehållet se ut att vara på skoj, men det är blodigt allvar.

Lättsmält högerextremism ska locka nya målgrupper på nätet

På nätet normaliserar högerextrema sin ideologi genom att paketera den som lättsmält och skämtsam underhållning, visar ny forskning om rörelsens mediestrategier. Men den som skrattar åt avrättningsfantasier normaliserar också hatet.

Genom att stryka sexualundervisning från skolans läroplan, liksom kunskap om hbtq-frågor, skyddar vi det värnlösa barnet, menar anti-genus-rörelsen.

Barnet som symbol i anti-genus-rörelsen

Ett argument för att införa en mer konservativ politik om sexualitet och kön är viljan att skydda det värnlösa barnet. Hur traditionella värderingar används i Tyskland och Ryssland för att begränsa rättigheter för kvinnor och hbtq-personer är ämnet för en ny studie.

Så blev Malmö skateboardåkarnas stad

Så blev Malmö skateboardåkarnas stad

Sedan slutet på 90-talet har Malmö byggt ett starkt varumärke som skateboardåkarnas stad. Genom långsiktighet och framförallt en stark lyhördhet för gräsrotsinitiativ har staden arbetat fram en framgångsrik modell som andra har mycket att lära sig av, enligt Karin Book, forskare i idrottsvetenskap vid Malmö universitet.

Slagfält av hat på Facebook

Slagfält av hat på Facebook

På nätet pågår en dragkamp mellan två läger: grupper som sprider hat, och grupper som vill bemöta hatet med ”kärlek och förnuft”. Det är dock lättare sagt än gjort. Det visar en ny studie från Malmö universitet.

Boken Movement of knowledge handlar bland annat om hur medicinsk kunskap sprids, förstås och används i klinisk verksamhet.

Vad händer med kunskapen?

Kunskap är inte neutral. Det händer något när kunskapen cirkulerar, tolkas och förstås på olika sätt av olika människor. För att förstå varför vi gör som vi gör, måste vi också förstå kunskapens cirkulation i samhället bättre. Det är huvudbudskapet i antologin Movement of knowledge.

Michael Krona har kartlagt terrororganisationen IS aktiviteter på nätet och nu senast hur de utnyttjar coronapandemin.

Så utnyttjar IS coronapandemin

När samhällen helt stänger ned som svar på coronapandemin tillbringar många all sin tid hemma. IS som redan tidigare hade en stark närvaro på nätet drar nytta av detta i sin rekrytering. ​– Historiskt vet vi att IS använder tiden i medieskugga till att bygga sig starka under radarn, säger Michael Krona, IS-expert vid Malmö universitet.

"På samma sätt som vi ska vara proaktiva med att stoppa smittspridning ska vi vara proaktiva för att förhindra spridningen av felaktig information och desinformation", säger Johan Farkas. Foto: Håkan Röjder

Felaktig information frodas i kristid

Felaktig information frodas under kriser och ännu mer när krisen kretsar kring en samhällsfarlig sjukdom. Kombinationen av dessa två i en digital tid är en farlig cocktail, säger Johan Farkas, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet som specialiserat sig på propaganda och desinformation.

Falska nyheter i sig är inte det största demokratiproblem vi står inför, menar Johan Farkas.

Demokratins kris större än bara "fake news"

Är falska nyheter det främsta hotet mot demokratin? Nej, menar Malmöforskaren Johan Farkas. ”Demokrati handlar inte bara om sanning”, säger Farkas och betonar istället vikten av att stärka demokratiska institutioner.

Johan Farkas har tidigare forskat om Rysslands infiltration av det amerikanska valet på Twitter samt falska muslimska Facebook-sidor.

Länder behöver pressa techjättar som Facebook och Twitter

Efter Cambridge Analytica skandalen lovar Facebook bot och bättring. Men länder och EU behöver sätta ökad press på sociala medieföretag. I en färsk artikel i den prestigefulla tidningen The Brown Journal of World Affairs, redogör Johan Farkas, doktorand i medie- och kommunikationsvetenskap vid Malmö universitet, för vad propaganda är och hur man kan adressera propaganda i dagens moderna samhällen.

En konstnär kan tillföra nya perspektiv och dimensioner till vetenskapen, menar Jo Berry, konstnär.

Konst + Vetenskap = Sant!

Den brittiska konstnären Jo Berry har samarbetat med Johan Engblom, professor vid Malmö universitet, och hans kollegor kring ett forskningsprojekt om hud och läkemedel. Nu ställs hennes konstnärliga tolkning av forskarnas arbete ut på Malmö universitet.

Visa mer

Ett universitet mitt i staden

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

Grundat 1998
5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
2 093 anställda
430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
100 program och 350 kurser

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering. Malmö universitets bildbank finns på https://mediaflow.com/sv-SE/ och nås med användarnamn Press och lösenord Malmo22.

Malmö universitet

Box 50500
205 06 Malmö
Sverige