Samhällets vägval efter corona

Att det nya normala ligger framför oss och går att påverka, är budskapet i den nya boken ”Nostalgia and hope”.

Medierapporteringen målar världen i mörka färger. Trump, Ungern och Belarus är i ropet, liksom coronapandemin som ett täcke över alltihop. I boken ”Nostalgia and hope” är ämnet migrationspolitiken och dess påverkan på europeiska samhället under 2000-talet.

I boken framgår det hur européers egna erfarenheter och upplevelser i vardagen knyts samman i två olika större berättelser om vår tid: å ena sidan hopp, å andra sidan nostalgi. På så sätt hakar våra individuella berättelser fast i större samhälleliga berättelser.

– Det här betyder inte att alla individuella berättelser är lika sanna eller betydelsefulla, men de får mening och alstrar gemenskap genom att haka fast i så kallade metaberättelser, säger Anders Hellström, universitetslektor vid Malmö universitet och en av redaktörerna bakom boken.

Vägval hopp eller nostalgi
Anders Hellström menar att debatten är väldigt laddad idag, och att det handlar mycket om kulturell identitet och om vilka vi är och vill vara:

– Vi går runt som individer och läser nyheter som bekräftar det vi redan vet. Om det går emot det vi tror på tänker vi att det är ”fake news”.

I boken spåras berättelsen om hopp till länder som Danmark, Finland och Rumänien, där progressiv politik bedrivs utanför partipolitiken. I Danmark är nätverket Venligeboeerne ett exempel. I Helsingfors bedriver asylsökande politisk aktivism genom att bland annat ordna sittande demonstrationer på gatorna. I Rumänien kämpar feministiska nätverk på gatunivå för social rättvisa.

Nostalgin finns det många exempel på, och ett av dem är den högerextrema organisationen Pegida i Tyskland som odlar gemenskap på en nostalgisk grund. Före corona hade också många andra högerpopulistiska organisationer i Europa medvind.

Vill lyfta goda exempel
På så sätt växer både bakåtsträvande och framåtsyftande rörelser utanför partipolitiken.

– Det finns många exempel på deprimerande samhällsutveckling. Det vi vill lyfta fram i den här boken är att samtidigt finns Greta Thunberg och Friday for Future. Allt är inte nattsvart, eller som Leonard Cohen sjunger: ”there is a crack in everything, that is how the light gets in”, säger Anders Hellström.

Han ser livet efter corona som en möjlighet att förändra vad vi som samhälle betraktar som ”det normala”.

– Vad corona kan lära oss är att vår granne inte behöver vara en fiende, vår granne kan vara en vän. Det finns en oerhörd potential hos många människor, vi vill hjälpa till. När vi pratar om att vi ska tillbaka till det normala, är det inte snarare så att vi har möjligheten att skapa det nya normala.

Redaktörer till boken, förutom Anders Hellström, är också Ov Cristian Norocel, biträdande lektor i genusvetenskap vid Lunds universitet, samt forskare vid Université Libre de Bruxelles och Martin Bak Jørgensen, lektor i migrationsstudier vid Ålborgs universitet.

Kontakt: Anders Hellström, universitetslektor, 040-6657569, anders.hellstrom@mau.se