Gå direkt till innehåll
Inte bara negativt med tuff jargong

Pressmeddelande -

Inte bara negativt med tuff jargong

Jargong kan bidra till god stämning på jobbet. Men det kan också gå överstyr. På en mansdominerad arbetsplats kan kvinnor behöva strategier för att hantera jargongen. Det visar en studie om svenska gruvarbetare.

Många har föreställningen att få kvinnor arbetar i svenska gruvor. Men bland gruvarbetarna i Sverige är nästan var femte kvinna. I den aktuella studien av Lisa Ringblom, arbetslivsforskare vid Malmö universitet, har tjugo gruvarbetare av båda könen intervjuats.

– Arbetsplatsjargongen är en viktig arbetsplatsmarkör. När du är en del av den blir du upptagen i gemenskapen och är en del av gruppen. I riskmiljöer som gruvor blir skojandet med kollegor också en omsorgspraktik, ett sätt att ta hand om varandra, säger Lisa Ringblom.

Svårt dra gränser
Det finns risker med hård jargong. Arbetsplatser med sexualiserad jargong riskerar att flytta gränserna för vad som ses som ett övertramp. Det spelar också roll vem som skämtar. Om en chef säger något kan det vara mer känsligt.

– Kvinnorna hade strategier för att hantera när skämtandet gick överstyr. Då valde de att fysiskt lämna situationen eller sluta lyssna. Samtidigt var det svårt för de kvinnliga gruvarbetarna att beskriva vad som gör att ett skämt når en ”tipping point”. Det kan man förstå eftersom skämtande är en sådan finlirspraktik, säger Lisa Ringblom.

Kvinnorna kunde även använda jargongen till sin fördel.

Kvinnorna kunde använda sig av arbetsplatsjargong för att utmana rådande strukturer. En del kvinnliga gruvarbetare kunde höja sin status genom att vara rapp i käften och ge tillbaka med samma mynt, säger Lisa Ringblom.

Inom ramen för ett ”skämt” kan mycket sägas. Den som protesterar mot ”skämtet” kan få höra att hen inte har någon humor.

– Att säga att något bara var ett skämt kan bli ett sätt att undgå direkt konfrontation eftersom skämtandets grundläggande premiss är att det som sägs inte ska tas på allvar. Det är intressant att fundera på hur mycket mer som kan sägas om man påstår att man skämtar, säger Lisa Ringblom.

Inte bara i gruvan
Olika yrkeskårer har olika sätt att prata och interagera med varandra. Gruvmiljöer utmärker sig vad gäller jargong. I forskningen beskrivs det ibland som ”pit talk”. Men det här är inte något som endast finns i gruvor. Gå till exempelvis vilket ingenjörstätt techbolag som helst så finns det andra sätt att exkludera och inkludera, menar Lisa Ringblom.

Lösningen är heller inte att förbjuda skämt och jargong.

– Det går inte att reglera manus för vad anställda får eller inte får säga på jobbet. Arbetsgivare ska inte försöka reglera det formellt på det sättet utan snarare ha ett pågående diskussion om samtalsklimatet på arbetsplatsen, säger Lisa Ringblom.

Kontakt: Lisa Ringblom, postdoktor, 040-6657393, lisa.ringblom@mau.se 

Relaterade länkar

Ämnen

Regioner


-------------------------------------------------------------------------

Du får det här pressmeddelandet eftersom vi tror att du är intresserad av vår forskning och utbildning. Läs om Malmö universitets hantering av GDPR: mau.se/om-webbplatsen/

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering.

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

  • Grundat 1998
  • 5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
  • 24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
  • 2 093 anställda
  • 430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
  • 100 program och 350 kurser

Kontakter

Jessica Bloem

Jessica Bloem

Presskontakt kommunikatör och pressansvarig 0722031512
Johanna Svensson

Johanna Svensson

Presskontakt Kommunikatör 040-665 83 14
Per M Eriksson

Per M Eriksson

Presskontakt Presskontakt (ledningsfrågor)
Cecilia Lindberg

Cecilia Lindberg

Presskontakt Kommunikatör 040-665 88 46
Hanna Rydén

Hanna Rydén

Presskontakt Kommunikatör 0701-806024

Ett universitet mitt i staden

Malmö universitet är ett nyskapande, urbant och internationellt lärosäte som bidrar till samhällsutveckling. Det märks i vår forskning, våra utbildningar och i vårt samarbete med andra aktörer.

Våra forskare arbetar gränsöverskridande. Med olika discipliner vidgas perspektiven och infallsvinklarna blir fler. Att identifiera och ta sig an framtidens utmaningar är högt prioriterat.

Tillsammans med andra vill vi skapa, dela och sprida kunskap för att förstå, förklara och utveckla samhället. Både lokalt och globalt. Som en naturlig följd av detta finns de flesta av våra studenter inom ämnesområden och yrken med hög samhällsrelevans.

Vi är övertygade om att öppenhet och inkludering berikar vår mångfald. Ett kvitto på det är att två av tre studenter på Malmö universitet är första generationens akademiker.

Malmö universitet i siffror:

Grundat 1998
5 fakulteter och 5 forskningscentrum.
24000 studenter, 12 000 helårsstudenter
2 093 anställda
430 disputerade lärare, 264 doktorander 83 professorer
100 program och 350 kurser

Material från nyhetsrummet får användas för redaktionella syften, ej för kommersiellt bruk som till exempel annonsering. Malmö universitets bildbank finns på https://mediaflow.com/sv-SE/ och nås med användarnamn Press och lösenord Malmo22.

Malmö universitet

Box 50500
205 06 Malmö
Sverige