Forskare: Elitidrottande föräldrar behöver mer stöd

Elitidrottares möjligheter att kombinera karriär och föräldraskap är föremål för en ny studie vid Malmö universitet. ”Elitidrotten måste komma ikapp samhället i stort när det gäller synen på föräldraskap och familj,”, säger Anna-Maria Hellborg, forskare.

Anna-Maria Hellborg är forskare i idrottsvetenskap och har tidigare studerat de ekonomiska villkoren för elitidrottare ur ett jämställdhetsperspektiv.

– Min forskning visar att det är stora skillnader mellan idrotter när det gäller vilka förutsättningar som finns för att kombinera elitidrott och föräldraskap. Hos flera förbund verkar det inte finnas någon policy eller plan för att hantera dessa frågor, säger hon.

Inom ramen för det nya projektet ska Anna-Maria Hellborg bland annat genomföra en enkätstudie bland elitidrottare med syfte att undersöka deras erfarenheter av att kombinera idrott och familj. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på kvinnor och visar att många slutar på elitnivå när de får barn. Strukturerna för att stödja dem att kunna kombinera karriär och familjeliv brister, enligt Anna-Maria Hellborg.

– Män som vill prioritera familjen och vara närvarande fäder stöter på andra utmaningar. Det är ju inte riktigt i idrottens intresse om de bästa spelarna i ett fotbollslag ska ha barn eller vabba mitt i slutspelet. Det behövs mer kunskap om hur kombinationen elitidrott och familjeliv påverkar män, säger hon.

Coronapandemin har inneburit ett stort avbräck för elitidrotten men nu är det många som ändå ser fram emot den kommande allsvenska premiären i april. I just fotbollsvärlden har det länge varit norm att manliga spelare haft en partner som varit hemma och skött om barnen, menar Anna-Maria Hellborg. Hon nämner ett exempel med landslagsspelaren Victor Nilsson Lindelöf som hon menar speglar de förväntningar som finns på män inom fotbollen.

– Han tackade nej till en landskamp vid ungefär samma tidpunkt som han skulle bli pappa. I en del medier beskrevs hans agerande som en protest mot förbundskaptenen istället för ett naturligt val inför ett kommande föräldraskap. Det säger något om hur idrottande män förutsätts prioritera, säger hon.

Projektet ska också undersöka idrottsorganisationers inställning och stöd till elitidrottares föräldraskap. Ofta är det de internationella organisationerna som är målet för svenska elitidrottare som vill nå internationell arena. Det kan handla om tennisens WTA och ATP, ishockeyns NHL, internationella olympiska kommittén, IOK, och FIFA.

– I Sverige har vi en föräldraförsäkring som garanterar minst tre månaders föräldraledighet, men de som vill ha en internationell elitidrottskarriär kan behöva förhålla sig till andra villkor, säger Anna-Maria Hellborg.

Målet med forskningen är att öka kunskapen om elitidrottande föräldrars villkor som kan ligga till grund för förändring inom idrottsorganisationerna, menar Anna-Maria Hellborg.

– Idrotten är av naturliga skäl individ- och prestationsinriktad. Mycket handlar om att vara dedikerad och uppoffra sig på olika sätt, både i individuella idrotter och lagsporter. Ett gammaldags maskulint ideal har dessutom gjort att idrotten ligger långt efter på det här området. Det är dags att komma ikapp, säger Anna-Maria Hellborg.

Kontakt:
Anna-Maria Hellborg
anna.maria.hellborg@mau.se
040-6658233

Projektet finansieras av Centrum för idrottsforskning, CIF. Läs mer om Anna-Maria Hellborg.