50 miljoner till framtidens byggnader i lera

Vilket är det bästa sättet att bygga lättviktsväggar helt av naturliga och förnybara material? En europeisk forskargrupp har fått 50 miljoner svenska kronor för att ta fram ett recept för framtida byggande som påverkar miljön så lite som möjligt.

Forskningsprojektet Loam Walls with Algorithmically Generated 3D Natural Reinforcement (AlgoLoam) ska utveckla väggar gjorda av en blandning av jord och biobaserade fiberbiprodukter. Målet är att skapa den först helt biologiskt nedbrytbara lösningen för väggar, tillverkade av uteslutande naturliga material. Väggarna kommer att utvecklas av ett tvärvetenskapligt team av experter: arkitekter, materialvetare, hållbarhetsexperter, maskiningenjörer, produktutvecklare och programmerare.

20 års forskning om klimatneutral arkitektur
Nio miljoner går till Marwa Dabaieh, professor vid Malmö universitet och arkitekt med expertis inom hållbar och miljömedveten arkitektur som i över 20 år forskat om och arbetat med klimatneutral arkitektur. Hennes avhandling handlade om att bygga med lera.

–Det unika med detta projekt är att vi ska utveckla 3D- förstärkning för lerväggar så att strukturen blir stabil. Lera är inte så robust som andra material, det klarar kompression men inte spänningar, säger Marwa Dabaieh.

Leran måste därför förstärkas för att förlänga materialets livslängd med minimalt underhåll. Det ger också större flexibilitet vad gäller former och att det går åt mindre lera.

– Lera är tvärtemot vad folk tror inte förnybart. Det finns överallt och vi går på det varje dag, men det är sediment som skapats under miljoner år. Det är naturligt men inte förnybart, säger Marwa Dabaieh.

Fyraårigt innovationsprojekt
Vilka material som ska användas får framtiden utvisa. Forskningen är ett innovationsprojekt över fyra år där det enda givna är att materialet ska vara biologiskt nedbrytbart och förnybart.

–Vi kan börja med vass och andra material som halm eller restprodukter som risskal. Men det ska vara material som inte går att äta eller som kan användas till andra viktiga saker. Helst inte heller material som man måste odla, som hampa, säger Marwa Dabaieh .

Marwa Dabaieh ansvarar för att alla processer och experiment blir så hållbara som möjligt. Men i övrigt är ramarna väldigt vida. ”Teknologin ska inte begränsa forskarnas tankar, den ska hjälpa oss nå våra mål”. Målet är att ta fram en produkt som ger minsta möjliga påverkan på miljön, men som får stor påverkan på samhället och mänskligheten i stort. Valet av material ska göra det både mer överkomligt och miljövänligare att värma upp och kyla byggnaderna.

–Vi måste helt enkelt våga prova oss fram. Det finns inga begränsningar i vad produkten ska kunna användas till för slags byggnader, säger Marwa Dabaieh.

Många utmaningar på okänd mark
Utmaningarna är många. Eftersom det är ett innovationsprojekt är det mycket som är okänt och kan gå fel. Med en tidsgräns på fyra år och flera inblandade måste forskningen också koordineras på bästa sätt. Vidare måste hänsyn tas till ekonomi, byggregler och byggstandard.

–Vi har bra industripartners med i projektet, men jag vet inte hur intresserade de stora byggföretagen är av lera. Det finns inte mycket pengar i lera. Men om de tänker smart så hittar de en ingång, säger Marwa Dabaieh.