Unga migranter väljer bort ungdomsmottagningen

Få unga migranter söker sig till ungdomsmottagningen.
Det var det mest överraskande resultatet som forskaren Nada Amroussia vid Malmö universitet kom fram till i sin avhandling om unga migranters sexualitet och hur de söker vård för sexuell och reproduktiv hälsa. "Vi behöver mer kunskap om vad det här beror på", säger hon.

I avhandlingen har Nada Amroussia intervjuat tjugo personer i åldern 17-26 år med rötter i Mellanöstern och som själva identifierar sig som migranter. De är bosatta i Skåne och det varierar hur länge de varit i Sverige, från två månader upp till 16 år.

Frågorna har kretsat kring sexualitet och vad de har för upplevelser av att söka hjälp och kunskap på framförallt ungdomsmottagningar.

Det resultat som sticker ut är att bara några få besökt en ungdomsmottagning eller en annan klinik som erbjuder råd och hjälp om sexuell och reproduktiv hälsa. Nada Amroussia har fått fram några möjliga förklaringar.

– För vissa var det kopplat till skam och tabu. För andra var det inte relevant att söka sig dit. De resonerade som så att du går bara dit om du är sexuellt aktiv, som att du har en könssjukdom eller är gravid, säger hon men tillägger att hon inte har fördjupat sig inom detta och att det behövs mer kunskap.

Internet källan till kunskap om sex

En av de intervjuade lyfte fram förslaget att ungdomsmottagningen borde kalla alla unga till en årlig koll. Det skulle hjälpa till att ta bort stigmat kring att söka sig dit, resonerade personen. Bland de få som ändå hade besökt en ungdomsmottagning hade majoriteten positiva erfarenheter.

I stället för vårdinrättningar var nätet en vanlig källa till att skaffa sig kunskap om sexuell och reproduktiv hälsa. Vänner var ett annat sätt.

I avhandlingen har Nada Amroussia också intervjuat 31 vårdgivare som arbetar på ungdomsmottagningar och kvinnokliniker i Skåne, de flesta i Malmö. Syftet var att ta reda på vilka utmaningar som vårdgivarna upplever i mötet med migranter.

I analysen av svaren framträder två olika inställningar bland de intervjuade. En del föredrog att fokusera på individen i stället för personens kulturella bakgrund. Att ha för mycket fokus på kulturen och migranter som grupp spär på fördomar, ansåg de.

Utmaningar för personalen

Andra resonerade däremot att kulturen har betydelse och kan skapa utmaningar i mötet. Det kan bland annat röra sig om att den vårdsökande bara kan tänka sig att bli undersökt av en kvinnlig gynekolog och hur man ser på vikten att vara oskuld och om onani är okej eller inte.

Andra utmaningar som lyftes fram rör tolkar. Kvaliteten på tolkning var inte hög, enligt de intervjuade, särskilt inte när de skulle prata om något så intimt som sexualitet.

En del av deltagarna i studien har också märkt att personer med migrationserfarenhet är mer passiva i mötet än andra och det finns brist på grundkunskaper om sexualitet.

Vara öppen och ödmjuk

För att möta dilemman som uppstår hanterar vårdpersonalen det på olika sätt.

– De pratar mycket om att vara öppen och ödmjuk i mötet och vikten av självreflektion. Inom forskningen kallar vi det som de praktiserar för kulturell ödmjukhet, säger Nada Amroussia.

Andra lösningar var att personalen utbildas inom olika kulturers och länders syn på sexualitet. Att rekrytera personal med olika kulturella bakgrunder var ett annat sätt att möta utmaningarna.

Nada Amroussia disputerade den 22 november och har redan planer på hur hon vill forska vidare inom ämnet.

– Jag vill undersöka glappet som finns mellan unga migranter och ungdomsmottagningen. Vad behövs för att de ska vända sig dit i större utsträckning. Det är viktigt, det handlar om att stärka deras rättigheter till sexuell och reproduktiv hälsa.

Här kan du läsa avhandlingen: "Sexual and reproductive health equity in Sweden: from policy to the perspectives of young people with migration experience and healthcare providers”