Lärares kompetensutveckling får elever att prestera sämre i skolan

De utbildningar som lärare vanligtvis deltar i har en svagt negativ effekt på elevers kunskaper. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Mälardalens universitet.

En möjlig förklaring till de negativa effekterna är att typisk kompetensutveckling håller för låg kvalitet eller förespråkar arbetssätt som försämrar elevernas lärande. Det är vanligt med till exempel en fortbildningsdag inom lärarens undervisningsämne i samband med terminsstart eller under en studiedag. Ett flertal forskningsöversikter av mer genomarbetade kompetensutvecklingsprogram har dock visat att dessa i genomsnitt förbättrar undervisning och elevresultat.

– Skolan bör prioritera insatser som håller hög standard i stället för att göra många och stora satsningar. Hög standard handlar både om att kompetensutvecklingen motsvarar verkliga behov och att forskningsgrunden är gedigen. Men inte ens när det är uppfyllt kan man vara säker på positiva effekter. I synnerhet när större insatser genomförs, såsom de som organiseras av Skolverket, vore det önskvärt att börja i liten skala, randomisera deltagandet och jämföra effekter mellan dem som deltagit och dem som inte har det, säger Nils Kirsten, forskare på Mälardalens universitet.

En annan förklaring är att kompetensutveckling kräver resurser som skulle ha gjort mer nytta i andra delar av verksamheten. I Sverige kan det handla om tre till fyra dagar per år och lärare och sannolikt mer än en procent av skolans kostnader. Om lärare till exempel förlorar förberedelsetid inför lektioner eller ersätts av vikarier kan det bromsa elevers lärande.

– Vår studie tyder på att tid och resurser ofta hade kunnat användas på bättre sätt. Ibland föreslår politiker kompetensutveckling som ett sätt att förbättra skolans resultat trots minskade resurser, men det är osannolikt att man uppnår den effekten, säger Nils Kirsten.

Mer om studien

Studien bygger på data från den storskaliga kunskapsmätningen Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) baserat på alla OECD-länder som deltagit i mätningen under åren 2003–2019, sammantaget cirka 500 000 elever i årskurs fyra och 400 000 elever i årskurs 8. Elever vars lärare har deltagit i kompetensutveckling inom matematik eller NO presterar i genomsnitt två poäng lägre TIMSS-resultat. Studien visar att detta drabbar framför allt högpresterande elever, medan testresultaten för lågpresterande elever inte påverkas.

Studien analyserar effekten av kompetensutveckling genom att jämföra elevers testresultat i matematik och NO beroende på hur mycket läraren i respektive ämne hade deltagit i ämnesspecifik kompetensutveckling. Eftersom forskarna undersöker skillnader inom varje enskild elev kan studien kontrollera för en rad felkällor som annars kan leda till missvisande resultat. Exempel på detta är att resultatet inte påverkas av svag prestation inom en klass (som kan leda till högre eller lägre deltagande i kompetensutveckling), skolans resurser eller skolledningens kvalitet.

Forskningsartikeln How effective is the professional development in which teachers typically participate? Quasi-experimental analyses of effects on student achievement based on TIMSS 2003–2019

Beskrivning av forskningsprojektet Att studera kompetensutvecklingens effekter genom kvasi-experimentella analyser av TIMSS och PIRLS

Övriga medverkande forskare:

• Jannika Lindvall, universitetslektor i matematikdidaktik, Mälardalens universitet
• Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik, Mälardalens universitet
• Jan-Eric Gustafsson, professor i pedagogik, Göteborgs universitet